Känns som konseptet kom 1-2 år sedan men detta har jag väl alltid gjort? Hösten kommer och man ska förnya, förbättra, och samtidigt mysa ner sig.

Jag älskar hösten. Efter vår är det min favoritårstid. Det är en övergång och det är väl därför vi naturligt vill förändra saker. Jag känner mig väldigt mätt på sommaren. Och även sommar kontent om man får säga så. Jag älskar solen och ljuset men inte riktigt sommaren som varm, allergier, och min hy och mitt hår känns som allt måste jysteras om.

Jag tänkte dela med mig lite av mina höstplaner. Jag har en bild av mig själv som jag alltid haft om hur jag är som mamma och hur jag är som person. Det har hänt så mycket att jag inte landat i henne än, och känslor stormar av och till. Den där rofyllda, landade och mer trygga Amanda kommer komma tillbaka och med en ny version då jag nu är mamma. För att jag ska ta fram dessa bästa sidor (vilket det är vad man gör -viktigt att inte försöka förändra vem du är i dina true colors) behöver jag vara redigt dedikerad och planerad. Det kommer aldrig gå att få ihop detta schema om jag inte har discipline och lägger mig i tid. Det tar 21 dagar att ändra en vana och det innebär 21 väldigt disciplinerade dagar tills det (kanske) flyter på enklare. Får väl utvärdera det sen. :)

Här kommer fokusen under hösten:

• Vardagen: Jag har ju precis börjat jobba på 60% och kommer fortsätta, eventuellt öka mot slutet av terminen och därmed skola in även Hugo på förskola. Jag har ju verkligen velat njuta av tiden med barnen, och inte skola in för tidigt. Det är löjligt kul att gå på öppna förskolan, baby rytmik och gunga i lekparken. Så mina barndagar så kommer det vara prio. Samtidigt så är det så kul att vara tillbaka i business världen, upplärning av rutiner och få ha kunskap om saker. Jag har varkligen saknat det där: att ha en mail, checka av, upnå mål, och sitta och dricka kaffe vid kontorsbordet. Och att klä upp mig men mer till det sen. Så jobb mässigt läras upp och bli självständig, och med barnen njuta allt jag kan innan jag går upp i tid.

• Hälsa: När det kommer till träning så har jag signat upp mig på bootcamp med Dani (Daniela Kierdorf). Har kört 3 omgångar totalt och det var ett uppeåll i sommar men nu är det tillbaka i september. Det är rätt brutalt under tiden men oj vad det ger resultat och vilken energi jag studsar iväg med. Musiken och att möta sig själv i det rummet, i spegeln, och se ifall har jag mer att ge i varje övning, den känslan är otroligt. Så i 8 veckor blir det bootcamp och sen pga ekonomin kommer jag köra Melissa Wood pilates hemifrån. Jag behöver bli otroligt stark igen. Jag mådde otroligt bra 2023 och efter två graviditeter och postpartum så känner jag nu kan kroppen köra hårt. Jag behöver vara stark med allt som sker. Men jag behöver också meal preppa. För lite mat och jag bygger inte så mycket muskler utan tappar. Har varit lite där ett tag nu, inte medvetet men det har varit ibland emotionellt relaterat och ibland bara så pass fullt ös med barnen. Så näring, bra mat, träning och sen balans. Jag kör inga dieter.

• Skönhet: Det är lättare att ta tag i vissa behandlingar efter sommaren då man inte behöver tänka på sol exponering lika mycket. Jag får en del pigmentfläckar och fick lite nya väldigt tydliga som jag gärna vill jobba mot att ta bort. Jag har under våren tagit bort skin tags och har nog ett sista besök kvar nu. Det har verkligen gett otroliga resultat. Ja jag är lite ytlig. Och nu med Dolly Partons bortgång påminns jag att tänka på det är kul med skönhet. Jag gillar att ta hand om min hy. Generellt har jag en enkel hy men jag har atopisk eksemhy som ibland påverkar ansiktet och jag blir väldigt torr, så nu kommer jag maxa att få till fukt. Jag hade velat kunna gå helt osminkad, även om jag tycker smink är väldigt kul (har det varje dag). Gällande smink har jag nu börjat testa lite olika knep för att få sminket att sitta och maskaran inte ska falla. Jag tycker jag kommer hem så sliten från jobbet och jag vill att det ska kunna sitta en hel dag.

• Hemmet: Jag fortsätter ha min lägenhet ute till försäljning, och hoppas jag sålt innan nyår. Jag fortsätter sälja och göra mi av med saker. Är stolt över mig själv hur långt jag kommit, men har en del kvar och målet är allt ska vara perfekt inför att jag flyttar. Så jag inte behöver ta tag i någon försäljning då. I samband med att jag går igenom allt så rensar jag också ut väldigt mycket. Vissa saker har varit köpta i större storlekar för jag vill kunna ha efter barn och nu är de för stora och ska säljas. Lite synd MEN det är verkligen en ny Amanda jag ser framför mig. Jag utgår ifrån min färganalys och vad jag passar i både färg och mönster mässigt. Jag är en ljus vår så jag ska ha mycket ljusa, varma toner med låg kontrast. Det har fått mig tänka om så mycket. Innan var jag grå och marinblå i mycket business kläder. Kan prata så mycket om detta ämne men jag kommer fortsätta tömma och även fylla på min garderob. Det behöver inte vara mycket men kläder som jag använder ✨

• Relationer: Coparenting är en ny relation som behöver fortsätta jobbas på. Det är inte enkelt att gå från gift och vara varandras bästa vänner, lovers, och dela allt med våra barn, varje måltid, varje film, till att man säger någon enkel hej fras vid överlämningar. Jag hoppas vi kommer kunna jobba oss framåt i en bra relation. Vänner vill jag fortsätta träffa på vardagar efter jobbet. Det ger så mycket att ses lite då och då, utan barn. Den viktigaste relationen jag har är till mig själv. Krashar den krashar allt. Jag vill kunna vara den där super mom som möter barnen med glädje och tålamod jämt.

• Själen: Det finns en del läkande och processande av allt som varit. Det var inte så länge sedan jag såg mig sitta på verandan som 80 år med min man, och nu kommer det inte ske. Och livet har fått vissa motgångar där jag kämpar på. Jag vänder mig till bön och min tro en del, men också försöka finna mig i stillhet och möta mina brister och växa därifrån. Kriser kommer ofta hand i hand med de faser som fått oss att växa som mest.

• Ekonomi: Detta slog hårdare än jag trodde. Jag har ju alltid jobbat heltid, haft denna bostad sedan innan, och kunnat spara lite. Men nu har jag fått sälja saker för att klara mig. Jag har lite emergency sparat och jag har fått ta av det sedan jag fick tillbaka min lägenhet. Föräldrapenning har inte räckt och jag har fått dra ner på alla utgifter (tog bort alla TV tjänster, noggran mathandling, matlådor 🤓) och ta av det jag sparat. Men jag har också börjat länka lite till produkter som jag gillar som jag tipsar andra om utanför sociala medier, och de klicken blir en mat kasse då och då. Jag har även här en subscription funktion där du gärna får subscriba om du vill kunna läsa allt samt supporta mig. Många bäckar små… Och jag har faktiskt lite kul projekt och ideer som kanske kommer verkställas under hösten eller senare. Jag tänker att det händer inte över en natt, det tar tid, och det måste man påminna sig om.

• Mamma livet: jag håller en del om barnen borta från sociala medier då deras liv inte ska vara fokus för andra. Det jag kan dela är hur jag själv vill växa och ge dem allt. Alltid promenera ute! Jag bor nära natur vilket är så härligt. Jag låter aldrig min trötthet stoppa att de får det bra så vi går alltid ut. Matlagning hade jag velat step up men det är så mycket faser där ena dagen åt de allt och nu är det väldigt barn vänliga måltider med inte lika mycket näring. Jag ska försöka få in mer frukt, smoothies, och fibrer. Här vill jag bli bättre. Läsa mycket bok gör vi och vara närvarande när jag har dem känner jag att jag gör men det är lätt att erbjuda tv när de ber om det. Ibland är de trötta och ibland är jag trött. Vilket tar mig till nästa punkt.

• Sömn: Sömnen är en så stor del av varje dag att den behöver få en egen punkt. Det är det som påverkar mig mest varje dag och jag lyckas inte få till rutinen!! Jag ska härmed sätta tidsbegränsat på mina appar, slå på do not disturb ett visst klockslag, och se till att jag lägger mig i tid. Jag har super lätt att somna, skulle tro det tar mig några minuter max. Men jag är på mobilen tills den börjar falla ur min hand. Nu behöver jag bara discipline och lägga undan den. Vakna tidigt är ju väldigt härligt och det finns mycket att vinna på. Kommer jag lyckas få i 8 timmars sömn!? Jag har det som mål i alla fall. Speciellt nu med träning blir det så otroligt viktigt.

Detta är lite fokus områden. Vissa saker som Prespa mat och lägga fram träningskläder måste jag göra och ha disciplin med, men allt ska inte ske över en natt utan mer att ha i åtanke. Om du känner till Gilmore Girls Paris Geller så hade hon ju en ”operation finish line” plan för att nå sina mål inför studenten. Jag har tidigare gjort en liknande och att sätta upp mål eller citat kan verkligen hjälp. Det handlar inte om att vi ska bli perfekta utan hitta fokus som hjälper 💕 Och inget stoppade ju Paris.

Han lyckades komma tillbaka ett antal gånger medans jag skrev. Ordagrant surrade runt mitt huvud.

Det har gått lite över 4 månader sedan jag ansökte om skilsmässa (noterar visst att det inte heter skiljsmässa som jag trodde, lustigt!). I Sverige så är det 6 månaders betänketid om du har barn under 16 år. Det har varit väldigt många olika faser jag har gått igenom denna tid och varje dag, verkligen varje dag tänker jag på livet. Fundera lite på det. Jag vaknar inte, dricker kaffe, klär på mig till bra musik och går till jobbet och pratar om hur helgen var. Nej jag vaknar ibland med irritation kring kommunikationen eller som igår en video som berättade vem av oss som tjänar mest. Och så tänker jag på den, behöver prata med en vän, lyssnar på musik som påminner mig om någon inställning jag behöver ha eller som väcker känslor, och sedan kommer till jobbet och det snurrar fortfarande alla tankar om vad som är sanningen eller vad som stämmer, vad behöver jag stå fast i, vad ska jag ifrågasätta…

Men någon stans i allt mår jag bra och säger konstant att jag mår bra. Men i förhållande till vad? Jag tror inte på bara släpp allt, titta bort och gå vidare. Vissa saker kanske ja, men man behöver granska sig själv. Om man inte inser vad man gått igenom, hur man agerat, hur man inte agerat, och på vilka områden man kan växa så kommer man, troligtvis, förstöra människor. Ett av mina favorit citat är “If you never heal from what hurt you, you will bleed on people who didn’t cut you”.

Jag undrar varför flyr alla så mycket från vad som skadat dem? Vad är det som är så jobbigt med att hantera sår? Jag förstår att många tycker trauman är jobbiga, och det kommer dra upp mycket, det kommer skaka om ens tillvaro, och framför allt så kommer det göra dig sårbar. Jag tror det är det allra sista som är en stor bov i vårat samhälle. Man vågar inte längre vara sårbar. Men det finns en stor anledning till att man bör vilja vara sårbar och på riktigt hantera djupa sår och mönster, och det är för man ofta visar sin smärta utåt ändå. De som mobbar mår inte bra i sig själva. De som säger elaka saker projicerar vad de egentligen känner med sig själva. Man vinner absolut inget på att inte hantera saker.

(Slänger in en liten parantes om att när jag skriver har jag inte en specifik person i tankarna. Jag tänker faktiskt på många olika personer som jag stött på i mitt liv, och även rent allmänt. )

Denna fas jag är i nu känns mer praktisk än emotionell. När jag klev in genom dörren en dag efter jobbet, såg jag hur rörigt det var. Jag vet att det endast beror på mig. Delar man boende är det lätt att i frustrerande stunder tänka det beror på någon annan. Men här, i mitt hem, så är det bara mig själv jag kan beskylla. Och nu behöver detta inte vara fysiska saker, det kan vara inre känslor och tankar som jag möts av som är min resa, min kamp, och mitt beslut hur jag hittar en väg framåt. Alla kan växa. Och jag tycker som medmänniska att vi bär ett ansvar. Ett ansvar för oss själva mot varandra. ❤️

Brene Brown pratar mycket om sårbarhet och en så bra citat hon har "Vulnerability is not winning or losing; it's having the courage to show up and be seen when we have no control over the outcome."

Kram Amanda

Read more

Read more

Måste berätta om vad som hände förra veckan, ett mirakel. Jag hamnade i tankebanor jag ville ur och kände mig väldigt frustrerad. Barnen kom till mig och jag va så glad och mådde genast bättre. Det var dags för dem att sova runt lunch tiden, och när båda somnat tog jag upp mobilen för skriva på instagram om hur tufft det varit. Jag hann bara skriva några ord och så ringde det på dörren. Mitt på dagen - kändes konstigt. Jag öppnade och där stod 3 unga vuxna med Jesus is King tröjor på sig. Första tanken va oh nej… Men så började ena säga att hon ville jag skulle veta att Gud älskar mig och han vill mitt bästa och han vet allt jag går igenom. Hon pratade en stund vilket jag stod där och tänkte istället för vara irriterad någon kommer och ta upp min tid så ta emot det hon säger för det är bara fint. Sedan frågade ena tjejen om det finns något de kan få be för. Hade det varit förr hade jag sagt nej men jag tänkte vad har jag att förlora, detta är ju bara fint. (För er som inte känner mig så väl så är jag kristen och uppvuxen i kyrkan så jag är väl bekant med både det som de sa och gjorde). Jag sa jag går igenom en skiljsmässa, och har det ganska tufft. Och mer än så han jag inte säga så kom tårarna. Hon frågade om hon fick ge mig en kram och sedan bad hon en bön för mig. Vi pratade en stund till, de sa bara massa upplyftande och fina ord och sedan “vilken tur vi knackade på just din dörr” (antar de knackade inte på allas). Det påminde mig om en bibelvers: Matteusevanjeliet 7:7-8 står det: Be, så skall ni få. Sök, så skall ni finna. Bulta, så skall dörren öppnas.

Vi sa hej då och där stod jag och tänkte: jag har lite svårt att ta mig till kyrkan pga tid och barnen mm men nu kom “kyrkan” till mig. Jag ber och så knackar det på dörren. Detta var så häftigt. Och i stunden när jag började skriva (på instagram) om hur tufft det var så avbröts jag.

Allt vände för mig. Och kommande dagarna hade jag det bättre och även en dag helt plötsligt från super ångest vände allt till mega lugn. Funderade på om det var hormoner, det var liksom en tvärnit i tankarna, men sen funderade jag på kanske någon ber för mig nu?

Jag tror på att det finns kraft i bön. Något som jag nyligen tänkt otroligt mycket på är detta med min lägenhet. Jag har ju en som jag ägde innan jag gifte mig, som jag bor i nu, och den är ute till salu. Jag behöver flytta närmare jobb och barnens förskola för att underlätta. Jag har hösten på mig att hitta lösningar innan jag går upp i tid. Men jag har spenderat hela våren på hemnet och booli och letat boende. Sen landade jag i beslutet att sälja innan jag köper och insåg att den lägenheten jag ska köpa finns nog inte ens till salu än. Jag slappnade av, och kände jag ska släppa kontrollen. För om det är så att Gud (eller universum om du tror mer på det) har kontroll och en plan, då kan vi ju inte börja styra allt. Att lita på att det kommer lösa sig när tiden är rätt, är så underbart. Samma gäller även med hämd. Vi ska inte hämnas. Och hämnden och domen är Guds. Tänk på det. Är det inte skönt att känna gör rätt för dig, och de som gjort dig fel ska du inte ta kontroll och hämnas på, utan det “sköter sig självt” (inte för att man ska önska hämd men det gör det lättare att släppa irritations tankar).

Så jag sa till en vän idag jag har bestämt mig att släppa kontrollen på det med lägenheten och låta det ske i rätt tid istället. Sen gick jag och handlade och när jag klev ut ur butiken och tog upp min mobil hade min mäklare skrivit att det blir visning i veckan! Jag hade precis sagt jag släpper kontrollen och så hände det. Kanske säljes den inte, men inställningen att let go and let God är så otroligt hjälpsam i tuffa tider. Om du vänder allt tufft till att kanske finns det en lärdom med detta, så kan man finna glädje till och med i tuffa stunder. Att jag jobbar igenom massa och när tiden är rätt kommer nästa kapitel börja. Den tanken hjälper mycket. Så låt oss summera: be, släpp kontroller, och lita på att allt sker i rätt tid.

Read more

Nu tre år senare har detta varit vardag och jag känner ofta att jag hade velat dela mer på ett djupare sätt. För det som ni aldrig kan se, det är vad ni alla skriver till mig. Beroende på ämne så kan det STRÖMMA in meddelanden av igenkänningsfaktor. För mig blir det lätt att jag får ro i att jag verkligen inte är ensam att känna såhär, och ni hargått igenom exakt samma, men den sidan får ju ni sällan ta del av.

Jag har valt att börja blogga här på Substack för jag tror verkligen att det sker stora förändringar med hur vi vill ha information. För mig så är det när jag delar någon mer sårbartext som andra har mest reaktioner. Jag gör det för jag tycker sociala medier inte ska bara vara allt det fina, (även om jag lustigt nog avundas de personerna som lyckas ha bara härliga konton). Jag vill kunna dela mer av det som faktiskt berör, det som betyder något på riktigt i slutet av dagen. Det som när man tar del av faktiskt hjälper och att just kunna relatera och inspireras av. Och jag tror starkt på att blogg eran kommer tillbaka lite mer. Ska bli kul att dela mer här på bloggen.

Jag vill dela med mig av mycket hur livet är så mycket inställning och hur jag hanterar saker när ma bara vill tappa det (självklart gör jag det med).

Men jag kommer också inom subscription delen här på Substack dela budget tips. Det är ju verkligen min passion. Något jag själv gör och något jag pratar om med vänner. Göra en budget, sätta mål, och ha olika utmaningar varje månad. Jag är utbildad ekonomi, har en kandidat i finans och en master i global business administration. Men hobby delen är inte avancerade investeringar eller annat utan vi håller det enkelt och nåbart. Ekonomi är en sak jag kommer tillbaka till när jag har massa annat i huvudet så hjälper det att släppa allt och sen lägga in mina köp i excel. Det kommer finnas en mall du kan använda och syftet är att vara en del av det ska genera tillbaka så mycket mer än vad det kostar att hänga med. Självkart kan man testa en månad om man så bara vill.

Ja, det kommer vara lite lifestyle, mamma livet, prata om min tro, prata om utmaningar och mål att nå för att få det livet man drömmer om, även när tillvaron ändras. Det är lätt att se en inspirerande reel men det är en annan sak att sätta sig och verkligen försöka hitta styrkan i vardagen.

Hoppas du vill hänga med!

Kram Amanda