När detta brev landar i din inkorg är det ynka 13 timmar kvar av min föräldraledighet (but I mean who’s counting 🤪). Jag var gräsänka hela förra veckan och det kändes först som ett riktigt kasst avslut på min i övrigt underbara föräldraledighet, men nu undrar jag om det inte var ett genidrag? Ja, för nu kommer det kännas som SEMESTER att glida in på kontoret i en pangoutfit imorgon. Matlådan är preppad och jag är så redo jag bara kan bli.

Helgen var en regnig historia och det var nog ganska bra, för då blev det tydligt att hösten är på ingång – och jag älskar ju hösten? Älskar att vara hemma och pula och att ha oplanerade helger. Jag känner mig så nykär i min man efter att han var borta hela veckan, jag är tokkär i alla mina barn och allt känns bara… Underbart 🥲 Man får njuta så länge det varar hehe.

Och med det, denna vecka river vi av:

• 🦍 Så här tränar jag mot en Ironman som en hårt arbetande småbarnsmorsa - och detta väljer jag bort för att få träningen gjord

• 🦍 Tre snabba som gjort livet bättre sedan sist: min roligaste leksak, höstens enda jacka och en ekonomisk redogörelse som får det att brinna i bröstet

• 🦍 Ekonomin i att äta mera mat och mindre mög: En genomgång av hur mycket pengar vi nu spenderar på mat och mög i jämförelse med innan vi började äta mera mat

• 🦍 Veckans mera mat: Min bästa kvällssnack (och hur du optimerar den beroende på dina kostmål)

Woot woot let’s go! 🚀

Såhär ska jag få plats med träningen parallellt med, well, allt annat 🤠

Jag ramlade över en story från tidigare i somras där jag kände mig lite less och lite lost kring min träning. Jag tror verkligen inte att träningen måste vara kul för att bli av, men det är ju kul när det är kul? Samtidigt kände jag att jag ville ha en rejäl utmaning, något som skulle kräva dedikerad effort över tid.

Bara två veckor senare övertalade en ny bekantskap mig att göra ett swimrun med henne. Då var jag plötsligt tvungen att fokusera på både löpningen och, framför allt, simningen. Och det var SÅ kul? Loppet var roligt, men förberedelserna var ännu roligare.

Jag älskade att åka till simhallen och jag älskade att ha ett konkret mål att träna inför. Så när jag fick följa en bekants pojkväns Ironman-lopp från hennes POV på Instagram kände jag att omg det är bara folk som är riktigt sinnessjuka som får för sig att göra en mf IRONMAN?

And maybe… me??

Lol?

Ja, så nu är det bestämt: min swimrunkompis Lena ska med och Arijola (som redan gjort Ironman en gång) också. Vi siktar på Ironman 2028 och tanken just nu är att göra en halvdistans nästa sommar.

Det känns SÅ himla kul, och kanske mest för att det känns helt prestigelöst och att resan är målet. Jag kanske inte klarar en Ironman. Jag kanske skadar mig under träningen eller av någon anledning tvingas avbryta loppet när det väl är dags. Det hade ju varit pissigt, men ändå inte hela världen. När resan är målet är allt på vägen en vinst. Det känns verkligen bara kul, peppigt och spännande, och jag tror tbh aldrig att jag har känt så inför träning tidigare?

Men frågan blir ju: hur tränar man för en Ironman när man har ett mycket krävande jobb och två små barn hemma? Hur får man egentligen ihop NÅGON träning när man har ett mycket krävande jobb och två små barn hemma?

Read more

Sen vi snackade sist har jag gjort mitt livs första swimrun och eee ja vad ska man säga om det? Det var verkligen inte alls så fruktansvärt som jag hade tänkt mig, förrän efter loppet då hela systemet klappade ihop totalt. Fram tills målgången var det till och med ganska… Kul? Jag är ju ingen lopptjej, så det känns ändå lite chockerande att lämna ett lopp där jag har simmat knappt två kilometer i öppet hav och tänka: nämen, detta kan vi absolut växla upp från?

Klipp till: kontaktat simcoach, scoutat cykel (courtesy of BÄSTA Arijola) och nu är siktet självklart inställt på Ironman 2028 aaahahahha. Of course! Och det sjukaste av allt är känslan av att detta är 100 % görbart. All I need is enough time to practice and a coach to tell me what to do. Nej men jag är så TAGGAD.

Denna nyfunna inställning – att inte ens en Ironman är omöjlig – är 100 % en biprodukt av att ha jobbat med min amerikanska coach Adam Poehlmann i ett år nu. Hur det har gått till och vad han har gjort med mig berättar jag mer om nedan.

Och med det, denna vecka river vi av ett mycket matigt nummer:

• 🚀 Privatekonomi 101: Tre vanliga ekonomiska kvinnofällor - och hur jag (och du) undviker dem

• 🚀 Tre snabba som hjälper dig till en starkare privatekonomi

• 🚀 Mera mat, mindre mög och vad ett år med min amerikanska coach Adam Poehlmann egentligen har gjort med mig (it’s been emotional 🥲)

• 🚀 Veckans mera mat: Vaniljkesoplättarna vi gjorde pannkaksårta på (packat med protein och fibrer ofc, som alltid!)

Woot woot let’s go!

Tre vanliga ekonomiska kvinnofällor och hur vi kan se till att undvika dem 🤝

Under en period för några år sedan pratade jag väldigt mycket om pengar och privatekonomi på Instagram. Det fanns god anledning till det – kvinnor ligger fortfarande långt efter män när det gäller privatekonomi och över en livstid tjänar svenska kvinnor 5 miljoner kronor mindre än män.

Man kan bli rasande för mindre 🤠 Allt eftersom mina egna investeringar började takta på och jag fick se ränta-på-ränta utvecklas i realtid (riktigt sjuk grej, highly recommend) blev jag mer och mer evangelisk kring investeringar och hur viktigt det är för kvinnor att komma igång.

Jag blev inbjuden till RikaTillsammans för att prata om min egen ekonomiska och klassresa, föreläste om kvinnor och privatekonomi på uppdrag av Sparbanken Syd (två gånger till och med!) och gjorde samarbeten med Avanza genom podden jag hade med min bästis Gabi. Helt sjukt nu när jag ser tillbaka? Men så kul och viktigt!

Någonstans längs vägen mattades min passion av – kanske var det ungefär när jag hittade maten – och jag började tänka: “Gud, vi har ju tjatat om det där så länge nu, nu vet ju folk vad som gäller.”

OMG HUR KAN EN MÄNNISKA VARA SÅ NAIV.

Nej. Vi ligger fortfarande efter. Så långt efter. Och när jag la ut en frågelåda på Instagram om privatekonomi fick jag en MÄNGD frågor om hur man kommer igång, vad ett ISK är, vad en indexfond är och skillnaden mellan bankens fonder och andra fonder.

Om du känner igen dig i detta, do not despair. Det var här jag var för sex år sedan när bolaget jag jobbade på blev uppköpt och jag fick en påse pengar som jag hade lätt panik kring – hur skulle jag förvalta dem på bästa sätt?

Jag läste allt jag kom över och insåg i den här processen att wow, vad många ekonomiska kvinnofällor det finns – men de är ändå ganska lätta att undvika så länge man känner till dem och har kunskap om hur man navigerar dem.

Nedan har jag listat tre vanliga ekonomiska kvinnofällor, hur jag har undvikit dem – och hur du kan ta dig ur dem om du redan sitter i dem.

Innan vi kör igång: Inget av innehållet ska ses som finansiell rådgivning. Historisk avkastning garanterar inte framtida resultat. Investeringar innebär risk och du kan förlora ditt kapital.

Read more

Förra veckan var en virvelvind eller kanske snarare… en orkan? Förutom att jag nästan lyckades hålla i mitt sinnessjuka träningsschema (jag fick in sex av sju pass på sex dagar, helt klart godkänt) lanserade jag också guiden Äta mera mat och mindre mög som barnfamilj (HEJ alla 700+ nya läsare som kommit i samband med detta) - och jag åkte dessutom till Stockholm i tre nätter för att göra min första leverans efter min föräldraledighet när jag var konferencier på en fantastisk uppdragsgivares kick-off för deras 200 medarbetare.

Jag förra måndagen:

Men vet ni vad? Allt gick *så* bra. Jag hade gjort en plan, höll mig till den och försökte lita på någon slags process och att det skulle bli bra. Skalade bort allt externt brus och letade aktivt efter lösningar när saker gick fel (till exempel när simhallen var stängd på morgonen eller när nattåget blev fem timmar försenat och pajade min plan för morgonträning).

Allt gick! Och det gick till och med riktigt bra. För bara några år sedan hade jag haft panik över en vecka som förra men jag lyckades hålla mig on track hela veckan utan större panik. Vilken vinst va. Det bådar gott inför hösten. Om två veckor börjar jag nämligen jobba på heltid igen efter ett år som föräldraledig och det lär bli fullt ös från dag ett. Tur då att jag har förberett mig. Hur? Det kan du läsa om här.

Och med det, denna vecka river vi av:

• 🥦 Jag utbildar mig till kostrådgivare! GASP. Läs mer om denna rafflade utveckling nedan!

• 🔒 Såhär blir du ett public speaking-proffs: Mina bästa tips för att bli bekväm med att prata inför folk

• 🔒 Mera mat, mindre mög: Såhär pratar vi med barnen om mat för att se till att de får med sig goda matvanor hemifrån och därmed äter mera mat och mindre mög. Psst - detta är ett önskeinlägg från en av er, SÅ kul och viktigt tema!

• 🔒 Veckans Mera mat: En oväntad lunchtallrik - dvs detta äter jag när skafferi och kyl gapar tomt

Woot woot let’s go!

Säg hej till din blivande kostrådgivare 😀

Under sommaren har jag fått allt fler förfrågningar om jag skulle kunna tänka mig att coacha inom kost. På ett sätt känns det helt sjukt men om jag plockar bort mig själv från ekvationen känns det ganska… rimligt? 😅 Mina budskap kring min egen hälsoresa har ju alltid varit att jag för första gången har ätit riktigt mycket mat - och att det har gjort det möjligt för mig att gå ner 30+ kilo och dessutom lyckas hålla vikten nu i ett halvår. Själva viktnedgången har förstås kommit av att jag legat i ett kaloriunderskott, men sättet jag lyckades skapa och faktiskt hålla det underskottet på var genom att äta riktigt stora mängder näringsrik och mättande mat.

Det låter ju helt tvärtom mot vad jag och många med mig har fått höra ända sedan barnsben, vilket kan summeras som: ät mindre. Mindre mat, mindre kolhydrater och mindre portioner. Så när någon då (i det här fallet jag) säger att “nejnej, man ska äta MER” och har min egen erfarenhet att peka på genom en rejäl viktnedgång och dessutom har visat upp gigantiska portioner på Instagram i knappt ett år… Ja jag fattar ju att detta är intressant.

Och grejen är den här: jag är evangelisk kring upptäckten av vad det gör med en att ge sin kropp riktigt mycket näring. Viktnedgången är en sak och jag kommer aldrig säga att den är oviktig eller spela ner dess roll, trots att ämnet är så känsligt och att jag har blivit anklagad för att smalhetsa till höger och vänster. Anledningen till det är att min egen viktnedgång har haft så extremt många positiva effekter på mitt liv. Men trots detta är det ändå inte viktnedgången som varit det största för mig i min hälsoresa.

Det största har snarare varit att jag nu har jämna energinivåer, lever i princip utan sötsug och matbrus, vet exakt vad jag ska servera mig själv och min familj för att vi ska få i oss det vi behöver, och får i mig tillräckligt med energi och näring för att kunna prestera på gymmet och orka med livet i övrigt. Jag vet nu hur jag ska hantera min kost för all framtid och det finns inga ord som kan beskriva vilken lättnad det är.

För såhär är det – jag tror inte alltid att det är så enkelt som att "bara lyssna på kroppen" om man aldrig fått med sig någon grundläggande förståelse för kost och näring. Vi lever i en matmiljö där vi bombarderas med marknadsföring och budskap från olika håll och där energität, näringsfattig mat är väldigt lättillgänglig. Samtidigt rör vi oss mindre. Det är förstås långt ifrån hela förklaringen, men tillsammans är det faktorer som bidrar till vår växande folkhälsoproblematik med övervikt och obesitas.

Kan jag hjälpa en enda person att hålla en hälsosam vikt genom att äta mycket mer näringsrik mat och därigenom minska intaget av sådant som ger mycket energi (dvs kalorier) men relativt lite näring – ja, då är jag så glad och tacksam.

Så det verkar ju finnas en match - jag vill hjälpa och folk vill ha min hjälp - wow!

Men så är det också så att jag inte vill börja coacha folk hejvilt bara för att jag själv har lyckats med min egen hälsoresa. Ska jag ge andra människor råd om deras kost vill jag faktiskt ha en rejäl teoretisk grund att stå på. Och därför är jag så glad att nu kunna berätta:

JAG UTBILDAR MIG TILL KOSTRÅDGIVARE!

Ja! Wow alltså? Det var inte riktigt on my bingo card för 2026 hehe men det känns helt galet kul.

Jag gör utbildningen hos EBT Academy, som jag faktiskt har ingått ett samarbete med kring detta. Jag får gå utbildningen utan kostnad i utbyte mot att jag delar med mig av min upplevelse av den – vilket passar mig alldeles utmärkt eftersom ni såklart ska få följa med på resan.

En av anledningarna till att jag fastnade för just deras utbildning är fokuset på evidensbaserad kostrådgivning och att den inte bara handlar om vad människor ska äta, utan också om näringslära, beteendeförändring, coachning och själva klientarbetet.

Det är precis den teoretiska grunden jag känner att jag behöver för att kunna ta nästa steg och göra detta på ett bra sätt. Jag kommer nämligen aldrig att börja kränga kostscheman. Istället vill jag fokusera på att hjälpa kvinnor att lära sig hur de kan äta bra för att må bra utifrån sina egna förutsättningar.

Detta har legat i görningen ett tag och jag är så fruktansvärt taggad på att dels lära mig mer men sen också att faktiskt kunna göra skillnad i folks liv, på riktigt.

Jag kommer göra utbildningen på kvällar och helger parallellt med mitt vanliga jobb och tanken är att vara klar under hösten. Exakt hur min kostrådgivning sedan kommer att se ut håller jag fortfarande på att klura på men jag vet redan nu att det kommer bygga på min Mera mat-metodik - jag vill hjälpa människor att äta mer näringsrik mat, inte mindre. Fokus kommer vara mer mat, mer näring, mer mättnad och förhoppningsvis betydligt mindre huvudvärk kring vad man egentligen ska äta.

Under hösten kommer jag dela mer av det jag lär mig under utbildningen och så småningom kommer jag också börja hjälpa mina första klienter. Och eftersom jag redan nu fått fler förfrågningar än jag hade kunnat föreställa mig har jag satt upp en intresselista för dig som tror att du skulle vilja ha min hjälp när det väl är dags.

Skriv upp dig på intresselistan här.

Min bästis Gabi sa till mig att “tänk att du har hittat ditt kall”, och ja, det är så det känns. Inget gör mig gladare än när jag får ett DM av någon som börjat äta mer mat och säger att de för första gången känner att de börjar ha lite koll. Och att nu ta steget att hjälpa människor med det här på riktigt? Nej men snälla rara. Vilken dröm. Jag är så taggad och hoppas ni vill följa med på resan 💫

Lämna en kommentar

Alla mina tips för att bli bekväm på scen 🎤

Jag har stått på scen som en del av mitt jobb i över tio år. Jag har föreläst på både svenska och engelska om allt från privatekonomi och PR till min mera mat-filosofi och hur det var att flytta hem till Sverige efter knappt tio år utomlands. Men jag är ofta också konferencier och moderator, och jag har även varit toastmaster på ett och annat bröllop.

Ironiskt nog började det hela med att jag hade social ångest när jag flyttade tillbaka till Sverige efter knappt tio år utomlands. Jag var osäker på min svenska och kände mig dessutom väldigt osäker i min roll som svensk i Sverige. Det var mycket enklare att vara svensk utomlands 😅 Samtidigt kände jag i princip ingen i Malmö och behövde träffa folk. Min lösning blev att ställa mig på scen i olika sammanhang. Detta var perfekt, för då kom det alltid fram folk till mig efteråt och så lärde jag känna folk på den vägen.

Betyder det att jag alltid har älskat att stå på scen? Lol, nej absolut inte. Numera blir jag sällan nervös inför ett scenframträdande, men det beror framför allt på att jag nu vet hur jag ska förbereda mig och vilken approach jag ska ha för att det ska bli riktigt bra.

Och med det! Här kommer mina bästa tips för att bli bekväm med att prata inför folk:

Read more

Först och främst vill jag bara tacka för att du är här. Du är en av över 2300 personer som får detta nyhetsbrev i sin inbox, och över 370 (!) av er är betalande prenumeranter. Jag vet inte vad jag trodde när jag lanserade Livet, fast bättre för sex veckor sedan, men det var i alla fall inte det här. För någon som drömde om att bli författare och/eller journalist som liten är det en dröm som går i uppfyllelse att få betalt för att skriva på det här sättet.

Otroligt. Så – stort tack till dig som läser.

I övrigt är det nu mycket bråda tider! Denna vecka har jag min första stora leverans efter min föräldraledighet och det blir en riktig rivstart. För dig som inte vet jobbar jag till vardags som kundansvarig PR- och kommunikationsstrateg på Sveriges största byrå för samhällsaktörer. Där jobbar jag med allt från kris- och bolagskommunikation till PR, public affairs och strategisk rådgivning. Kanske världens roligaste jobb. Om du jobbar i en organisation som behöver hjälp med kommunikationen i höst är du varmt välkommen att kontakta mig på sandylangeen@gmail.com.

Och sist men inte minst: Idag lanserar jag min första guide till att äta mera mat och mindre mög, vilket känns SÅ KUL!

Guiden, Äta mera mat och mindre mög som barnfamilj, ingår för alla årsprenumeranter och är redo att användas direkt. Är du gratis- eller månadsprenumerant och vill haka på, kan du uppgradera till en årsprenumeration nedan och få tillgång till hela guiden på köpet.

Obs! Uppgraderingen behöver göras via webbläsaren, inte i appen.

Prenumerera nu

Nedan berättar jag mer om guiden, hur upplägget funkar och hur du kan använda den för att med så stor enkelhet som möjligt kunna äta mera mat och mindre mög 🥦 Jag är SÅ taggad och hoppas att ni får lika mycket användning av den som jag har!

Och med det, denna vecka river vi av:

• 🍴Min första Mera mat-guide!! Att äta mera mat och mindre mög som barnfamilj, en praktisk guide att hjälpa dig i vardagen

• 🍓Tre snabba som gjort livet bättre sedan sist: Naturens bästa, och läsning som gjorde mig varm inifrån och ut, x2!

• 🔒 Såhär ska jag bryta mitt mobilberoende (🙃)

• 🔒 Veckans mera mat: Såhär protein- och fibrermaxar jag när barnen vill ha halvfabrikat (utan att äta något helt annat)

Woot woot let’s go!

Lämna en kommentar

Att äta mera mat och mindre mög som barnfamilj: En praktisk guide

Under det senaste året har jag förfinat vår matfilosofi här hemma, och den består rakt upp och ner av att äta väldigt mycket näringsrik och kalorisnål mat – mat som mättar och ger kroppen vad den behöver, och som därmed också gör att det blir mindre plats och sug efter mög.

Det har varit väldigt tacksamt att kunna göra den så kallade Hälsoresan™ under mitt år som föräldraledig. Jag har haft tid och utrymme att både lära mig väldigt mycket om kost och näring, handla flera gånger i veckan och laga lunch från scratch varje dag.

Men nu börjar jag jobba igen om två veckor, och då kommer det att ställas helt nya krav på logistiken. Framför allt kommer jag att behöva ha med mig en (eller möjligen två) matlådor till jobbet, och jag kommer inte att kunna kompletteringshandla på samma sätt. Vi behöver helt enkelt ha en plan för hur vi ska fortsätta äta mera mat och mindre mög när vardagen drar igång på riktigt.

Och jag är inte ensam! Ni är många som frågar mig hur man gör rent praktiskt för att äta mycket näringsrik mat i vardagen. Hur gör man när man har gapande ungar som vill ha mat på bordet ASAP, eller ungar som vägrar äta annat än chicken nuggets? När man inte har möjlighet – eller lust – att spendera halva söndagen på att matpreppa inför veckan?

I guiden Äta mera mat och mindre mög som barnfamilj visar jag hur vi gör.

I guiden får du:

• Enkla recept på två veckors vardagsmiddagar som också blir lunchlådor, packade med protein, fibrer, fullkorn och grönsaker – utan krusiduller. Rakt upp och ner: mat du känner igen. Ingen måltid innehåller mindre än 200 gram grönsaker eller 10 gram fibrer per portion, och proteinmässigt ligger de på cirka 40-70 gram per portion (JAPP)

• Instruktioner för hur du preppar basen för två middagar åt gången och därmed sparar tid

• Inspiration till hur du kan protein- och fibrermaxa middagen när du kommer hem sent och det råkar bli halvfabrikat trots allt

• En komplett inköpslista för de två veckorna

• Näringsvärden för alla måltider

Recepten i guiden innehåller kyckling, fisk och nötfärs, och varje recept inkluderar näringsvärden – lite som i Veckans mera mat. Många av rätterna går att göra vegetariska genom att byta proteinkälla, men då förändras förstås också näringsvärdena. Guiden är inte anpassad för vegansk kost.

Det här är den första guiden jag har gjort till Livet, fast bättre och jag är SÅ taggad på att äntligen få dela den med er! Min förhoppning är att den ska vara genuint användbar – inte som ännu en ambitiös veckomeny att spara och aldrig titta på igen, utan som något som faktiskt gör vardagen lite enklare. Jag hoppas så att ni kommer gilla den, men framförallt att den kan hjälpa till på resan mot att äta mera mat och mindre mög 🫶

Klicka här för att ladda ner guiden!

Psst! Guiden ingår för alla årsprenumeranter. Både nedladdning av guiden och eventuell uppgradering från månads- till årsprenumeration behöver göras i webbläsaren (inte i Substack-appen). Du uppgraderar genom att klicka på knappen nedan.

Prenumerera nu

Tre snabba som gjort livet bättre sedan sist

💘 20+ svenska småbarnsmorsor har anlitat min PT och kostrådgivare, Adam Poehlmann, sedan jag började prata om vårt arbete tillsammans på Instagram. I helgen kom 10 av dem hem till mig på lunch och en av tjejerna hade skrivit ett kort till mig som gjorde mig så rörd att jag var tvungen att läsa det högt för familjen vid middagen. Det känns tbh helt ofattbart att min egen hälsoresa har inspirerat andra.

💘 Det är äntligen björnbärssäsong! Wow va, dessa fiberpackade vidunder, I love them. Råkar du inte ha en björnbärsbuske hemma kan jag tipsa om att det finns en i den lilla skogsgläntan som binder ihop Limhamnsvägen och Ribban här i Malmö (mot handikappsbadshållet).

💘 Mina vänner Jan och Caroline driver RikaTillsammans, Sveriges största podd om privatekonomi (som jag för övrigt gästade för två år sedan, det avsnittet kan du lyssna på här!). Förra veckan publicerades en så fin och varm artikel om dem i SvD som handlar om dem som företagarpar men kanske framför allt som kärlekspar, och om hur de har räddat sig själva från skilsmässa. Läs artikeln här.

Share

Såhär ska jag bryta mitt mobilberoende (pray for me)

Förra veckan pratade jag om hur mitt mobilberoende gjort sig påmint under sommaren. Samtidigt visar forskning att föräldrars skärmanvändning kan påverka samspelet med barnen negativt (alltså, no shit Sherlock?). Och nångonstans känner jag ju själv att trots att man VET så är det så satans SVÅRT att LÄGGA NER MÖGET.

Men, det är som de säger: fail to plan and you plan to fail. Så med det, här kommer min nya plan för att bryta mitt mobilberoende:

Read more

Det känns helt osannolikt, men semestern närmar sig sitt slut och med det även min andra och sista föräldraledighet. Say what?! Aldrig har ett år gått så snabbt. Min great return to work är något hackig, jag jobbar lite denna och nästa vecka och är sen åter föräldraledig de sista två veckorna i augusti innan jag är back in full force den 2 september. Ngl, känslan är:

Vem är jag? Vad kan jag? Vad gör jag? Ungefär som efter varje semester lol, men den här gången i kvadrat eftersom jag ju varit borta i 14 (!) månader. Det enda sättet för mig att härbärgera denna känsla är att dyka rakt i. LFG.

Så med det, denna vecka river vi av:

• 🦍 Mera mat, mindre mög och coach Adams sommarutmaning som fick mig att inse vilka betydande livsstilsförändringar jag gjort: Om delarna i coach Adams sommarutmaning som numera är second nature för mig och delarna jag haft extremt svårt för trots att jag nu är ett år in i min Hälsoresa™ 🙃 För första gången ligger denna del utanför paywall så att ni som inte är betalande prenumeranter kan få en känsla av hur Mera mat-sektionen i brevet ser ut 🤗

• 🔒 Back to work: Allt jag gör för att förbereda mig inför jobbstart och systemen vi använder oss av för att inte braka ihop av vardagen

• 🔒 Uppdaterade tränings- och näringsmål: Det galnaste träningsschemat jag sett, som dessutom råkar vara mitt eget? Hjälp, vad har jag gjort 🥵😅

• 🔒 Veckans mera mat: Tallriken jag drar ihop när jag har 2 minuter att lösa en snabb lunch/middag till mig själv (utan att energidippa 90 minuter senare)

Nästa vecka lanserar jag också min första Mera mat-guide för alla årsprenumeranter och jag är SÅ taggad på detta! Det är en praktisk guide till två veckors familjevänliga middagar som också blir lunchlådor. Som vanligt med stort fokus på protein, fibrer, grönsaker och enkel vardagsmat som fixas på ett nafs.

Guiden är utformad utifrån min egen livssituation, där jag tyvärr inte har möjlighet att matpreppa inför veckan – vi har varken plats i kylen eller tid på helgerna som är fulla av barnaktiviteter. Istället lagar jag alltid basen för 2-3 middagar på en gång, vilket gör att ingen middag tar mer än 20 minuter.

Guiden släpps med nästa veckas brev till alla årsprenumeranter. Uppgradera till årsprenumerant redan nu på knappen nedan så får du automatiskt tillgång till guiden när den publiceras 🫶

Prenumerera nu

Med det - woot woot let’s go 🚀

Coach Adams sommarutmaning och allt jag fortfarande inte gör

För några veckor sedan lanserade min coach (det vill säga PT och kostrådgivare) Adam en sommarutmaning för alla hans klienter med minst sagt rafflande priser i potten. Om man checkar av alla brickorna i bingot är man nämligen med och tävlar om en valfri techgadget till ett värde av $600. Coupon queen som jag är bestämde jag mig genast för att checka av varenda box så snart som möjligt, inte minst eftersom jag kommer att köpa en Garmin i närtid (med anledning av mina nya träningsmål, mer om detta längre ner i brevet).

Sommarutmaningen har varit en rejäl reality check för mig. En mycket trevlig reality check har varit att vissa saker på bingobrickan som fram till för ett år sedan hade krävt en anpassning av min vardag nu går utav bara farten, utan någon som helst ansträngning.

Jag inser ju också att det är dessa livsstilsförändringar som har lett till mina resultat: -30 kilo i vikt (vilket jag har hållt stabilt nu i knappt ett halvår utan några problem, dvs inget jojo här) och, minst lika viktigt, betydligt mer energi. Dessutom är jag starkare och snabbare än någonsin. Nuförtiden är det inga problem för mig att:

🍠 Nå mitt fibermål tre dagar i rad: Livsmedelsverket rekommenderar 25-35 gram fibrer per dag. Jag får i mig 15 gram bara till frukost (frukosten hittar betalande prenumeranter längst ner i detta brev). Resten av dagen fyller jag automatiskt på med fibrer genom att konsekvent välja fullkorn och äta rejält med fiberpackade grönsaker (i Veckans mera mat längst ner i brevet har du ett utomordentligt exempel på hur det kan se ut!). Jag lämnar aldrig huset utan mina morötter och om jag någon gång känner mig hungrig mellan mål ser jag det som min signal att äta en morot 🤠

🍠 Inte titta på TV/film på en vecka: Det var aldrig ett aktivt beslut att sluta titta på TV, men numera är dagarna så fartfyllda att jag inte har en tanke på att sätta igång TV:n när ungarna har somnat. Jag vill bara gå och lägga mig själv. Hur sjukt? Eftersom ingen annan i familjen heller tittar på TV har vi dessutom sagt upp samtliga streamingtjänster.

🍠 Bjuda någon utanför familjen på ett hälsosamt mål mat: Gud vad jag låter pretto nu lol men vi äter i princip bara “hälsosam” mat? Hahah förlåt, men det är sant. Den som äter hemma hos oss får det vi äter och det vi äter är mycket grönsaker, fisk och kyckling, massor av långsamma kolhydrater, fullkorn och mängder av fettfri sås. Det är bara att lassa på med massor av göttig och hälsosam mat!

🍠 Äta 800 gram frukt och grönsaker om dagen: Frukt och grönt är numera en väldigt viktig komponent i alla våra måltider. Hälften av tallriken består av grönt vid första portionen, men sen fyller jag ofta på med mer. Så brukade det inte vara. Jag brukade som mest göra en sallad av gröna blad, lite grönsaker och sen massor av ost, frön och dressing (vilket alltså gjorde det hela till en mycket fet och kaloristinn sallad). Nu äter jag istället 2-3 hela grönsaker till varje måltid (tex en hel tomat, en hel gurka, en hel paprika).

🍠 Få in 12 000 steg på en dag: Mitt främsta transportsätt är numera att promenera. Jag promenerar överallt dit jag tidigare cyklade. Där jag tidigare körde bil tar jag nu 9 av 10 gånger bussen, för då får jag ändå in några tusen steg till och från busshållplatserna. 12 000 steg? Busenkelt. Jag går numera sällan under 15 000 steg om dagen.

Så ja, mycket har varit lätt. Men jag har också fått en mindre trevlig reality check för det har varit flera andra saker som har varit mycket svåra:

📱Stirra ut i intet i 30 minuter: Bara tanken på detta gör mig stissig och rastlös. Att sitta still är min sämsta gren, på ett sätt som gör att jag nästan skäms. Troligen eftersom jag har blivit bannad för att inte kunna sitta still ända sedan jag var liten (speciellt när jag var liten). Idag ser jag min energi mest som en styrka (min man håller inte alltid med 🤠) men den är helt klart en svaghet när det kommer till att stirra ut i intet i 30 minuter.

📱Sätta telefonen på svartvitt i en vecka(!): När Håkan Hellström skrev raden “jag hatar att jag älskar dig”, tänkte han då på sin iPhone? För det är nämligen så jag känner om min. Gud vad jag hatar den, gud vad jag älskar den. Mitt opium, det bästa och det värsta jag vet. Men jag gjorde det. Jag satte möget på svartvitt i en vecka och TOG DESSUTOM BORT INSTAGRAM. Skärmtiden skönk med >50% så det var ju bra, men tyvärr kände jag mig också low-key deprimerad hela veckan.

📱Ladda telefonen utanför sovrummet i fem dagar: Herregud alltså. Detta har varit svårare än jag vill erkänna, vilket betyder att telefonen nu måste flytta ut ur sovrummet.

Jag älskar att sommarutmaningen inte bara består av ”ät mer grönsaker”. För mig handlar hälsa också om att till exempel ta hand om mina relationer och lägga ner min telefon 🙃 Jag har kommit väldigt långt på min resa, men det är uppenbart att det finns mer som jag både kan och behöver göra. Med andra ord: man kämpar på ❤️

Har du några tips på hur du har minskat ditt telefonberoende? Dela gärna nedan, jag och många med mig behöver tips!

Leave a comment

Back to work: Såhär förbereder jag mig inför jobbstart

Tjejnyår is upon us och för mig handlar det i år extra mycket om jobbstart efter 14 månader som föräldraledig. Det är vår sista bebis, so this is it, my final parental leave. Jag har använt min föräldraledighet för att göra en mjukvaruuppdatering av mig själv, och jag återvänder till jobbet som en bättre, starkare och gladare version av mig själv. En underbar känsla och en känsla jag gärna vill hålla i även när jag återvänder till konsultlivet, som för mig ofta består av långa kontorsdagar, mycket resande och tighta deadlines. Så, ee, hur gör man det?

Well, I have a plan.

För mig är planen tudelad. Det ena är att gå in i jobbstart med så bra förutsättningar som möjligt och preppa allt som går att preppa. Det andra är att ha infrastruktur på plats som gör att vardagen rullar på när den väl är igång. Såhär har jag och vi byggt upp det:

Read more

“I love zen Sandy” sa min bmfl Gabi när vi pratade häromdagen och ja, jag är verkligen aldrig så zen som när vi är på Koster? Jag har ingen aning om vilken dag det är, hur länge vi har haft semester eller hur lång tid det är kvar. Det enda jag har koll på är väderprognosen, men även den har jag en avslappnad inställning till. Regnar det går vi på långpromenad, är det sol likaså. Vid sol hänger vi på stranden, vid regn spelar vi spel och plöjer böcker.

Min man berättade att hans farmor Hallgärd, kvinnan som köpte Kosterhuset för en herrans massa år sedan, brukade säga: ”Jag sover aldrig så gott som på Koster.” You and me both Hallgärd.

Och med det, denna vecka river vi av:

• 🦐 Hur jag gjorde för att bli en friluftsbabe: Min egenkomponerade friluftsskola och hur du kan bygga din egen

• 🦐 Tre snabba: En livsförändrande läsupplevelse för 29 pix, starka gamlingar och gratis sommaraktiviteter för att varva ner dina kids

• 🔒 Mera mat på restaurang? Min guide till att äta mera mat och mindre mög när man äter ute

• 🔒 Veckans mera mat: Hur jag gjorde om sommarens bästa räkmacka från en kaloribomb till en protein- och fibrermaxad middag (inklusive före- och efterbilder)

Woot woot let’s go!

Friluftsskolan och hur jag blev min egen friluftsexpert på tre månader

Efter knappt tio år i London flyttade jag till Malmö år 2016 med min amerikanska pojkvän. Den första presenten jag köpte till honom när vi landade i Sverige var en termos med budskapet ”Nu ska vi bli såna som åker ut i skogen”.

Så blev det inte. Istället gjorde vi slut (har fortfarande inte gråtit över detta) och istället för att åka ut i skogen åkte jag till Istanbul, Palestina och Texas och hann med ett mycket intensivt och internationellt dejtingliv under den korta sejouren innan jag sen gick på den första dejten med mannen som nu är min, well, man.

Men drömmen om skogen dog liksom aldrig. Jag tog till och med med min man till skogen på vår andra dejt. Sedan dess har min man introducerat mig för de svenska fjällen, vilket blev starten på en djup förälskelse i berg överlag (det kan du läsa om här), och någonstans längs vägen har jag mer och mer längtat ut i naturen. Jag besteg till och med Kebnekaise för två år sedan, men hela tiden med känslan av att jag egentligen inte kunde någonting om friluftslivet. Hur man gör, var man åker, vad man äter?

Och min man som är en friluftsexpert av rang, well, I love him but he’s a very busy bee, och till slut blev jag trött på att VÄNTA. För vad väntade jag egentligen på? Min man?! Varför la jag min friluftsdröm i händerna på en mf man? Alltså, som sagt, I love you bby, men snälla? Vad är jag, en kvinna från 50-talet?

Nä. Enough is enough sa jag till mannen i fråga i våras. Nu tar jag saken i egna händer. Nu ska jag bli min egen friluftsexpert! Innan min totala frigörelse var jag ändå tvungen att fråga honom exakt vad jag behövde lära mig, hehe, man vet ju nämligen inte vad man inte vet. Tillsammans landade vi i nedan lista.

Vi delade upp listan i ett antal färdigheter, till exempel: laga mat på stormkök, göra upp (och släcka) en eld, sova ute, planera en tur. Detta gjorde att friluftslivet inte längre kändes diffust utan något jag med lätthet (nåja) kunde ta mig an, färdighet för färdighet.

Jag satte igång omedelbart. Hemma övade jag på att montera stormköket, lusläste de friluftsböcker jag samlat på mig under årens lopp och identifierade massor av roliga friluftsäventyr som jag ville ta mig an. Och framför allt började jag aktivt berätta för folk att “nu går jag i en friluftsskola och jag vill gärna ta med dig ut på ett friluftsäventyr”.

Jag började styra upp friluftsäventyr på löpande band: Gabi och jag vandrade utanför Antibes, Caroline och jag tillbringade en natt i ett vindskydd, jag tog med mig min son, hans bästis och bästisens mamma och campade, jag samlade mitt gymnasiegäng med barn för ett grilläventyr i skogen och tog på mig ansvaret för elden (en kritisk del av Friluftsskolan!). Jag pitchade till och med ett samarbete med Skåneleden som jag är så stolt över. Och så vidare.

Och nu, så här tre ynka månader senare, känner jag mig tbh som ett friluftsproffs? Jag har fortfarande inte ansvarat för ett tältäventyr (vi tältade förvisso när vi besteg Keb, men det var min resekompanjon som ansvarade för tältet) och jag fattar fortfarande inte exakt hur en kompass funkar hehe så jag hade väl inte direkt gett mig av till Sarek på egen hand i närtid. Men jag vet absolut hur jag ska styra upp ett mindre hardcore-friluftsäventyr, oavsett om det gäller att vandra till fjälls, i de franska bergen eller någonstans längs Skåneleden.

Och så här är det: man kan inte lära sig att simma genom att läsa på om vatten. Man måste helt enkelt hoppa i. Gärna med simpuffar, kanske med en lärare, men man måste ändå hoppa i. Samma sak gäller för friluftslivet. Det enda sättet att bli bra på friluftsliv är att ge sig ut.

Om du vill göra din egen friluftsskola rekommenderar jag därför inte att börja med att köpa en massa utrustning. Börja med papper och penna och skriv ner allt du tror att ”friluftsfolk” kan som du inte kan. Sen börjar du beta av den listan, punkt för punkt. Berätta för folk att du ska bli ett friluftsproffs och bjud med dem ut på äventyr.

När det gäller utrustning är det värt att komma ihåg att man inte behöver särskilt mycket för dagsturer i Skåne. Man kan låna många guideböcker på biblioteket och i övrigt behövs egentligen bara en vattenflaska, kanske en termos med kaffe, ett par gympaskor och en matlåda. Och kläder efter väder förstås. Sen är det bara att ge sig ut.

Vad har du för relation till friluftslivet? Är du en born and bred scout (i så fall, very jealous!), totalt ointresserad eller något däremellan? Har du med dig friluftslivet från barnsben eller är det något du velat ta dig an och därför behövt lära dig i vuxen ålder? Kommentera gärna nedan, jag läser och svarar på allt!

Leave a comment

Tre snabba som gjort livet bättre sedan sist

💘 Boken som jag nu vet var starten på min hälsoresa, Ultra-Processed People, är nu på kampanj hos Adlibris för ynka 29 kronor (adlink). Jag kan inte rekommendera den här boken nog. Mycket av dataunderlaget kommer från USA och UK, men oavsett är det en skrämmande inblick i hur ultraprocessade livsmedel tillverkas och marknadsförs för att vi ska äta så mycket som möjligt av det som jag kallar för mög.

💘 Train with Joan började styrketräna som 70-åring och inget inspirerar min egen träning mer än gamlingar som lyfter riktigt tungt. Kul att känna sig stark här och nu, absolut, men att vara 70 bast och känna sig stark, lätt och smidig? Yes please, det är för min inre 70-åring jag går till gymmet 🤝

💘 @aterhamtningsforskaren publicerade nedan sommarlovsbingobricka, en underbar påminnelse om att det finns massor att göra som inte kostar en krona 😌

Share

Mera mat, mindre mög: Äta mera mat på restaurang 😌

Mera mat, mindre mög är serien där jag går på djupet med allt jag lärt mig om mat, mättnad och hållbar viktnedgång efter att ha jobbat tillsammans med en PT och kostrådgivare i ett år. Om du är ny här kan du läsa tidigare inlägg i Mera mat, mindre mög här:

En återkommande fråga jag får på Instagram är “Hur gör du när du äter ute”? Det är en legitim fråga, dels för att jag äter ute en hel del i mitt jobb, men också för att om man ska hårddra det så optimerar krögare typiskt sett inte för mättnad, volym och näring, utan för smak.

Eftersom fett är en effektiv smakbärare är ett av de enklaste sätten att göra maten godare att ösa på med fett – olja, smör, grädde, you name it. Detta innebär också att en restaurangmåltid ofta innehåller betydligt fler kalorier än när man lagar motsvarande hemma, även om ingredienserna ser ungefär likadana ut. Och det kan ju vara helt fine om man äter ute sällan och endast vid festtillfällen, men om man har ett jobb som gör att man äter ute flera gånger i veckan kan det bli lite mer problematiskt.

Så hur gör man då om man vill äta mycket mat utan att för den sakens skull ramla in i ett oplanerat kaloriöverskott?

Read more

Semestertåget tuffar vidare och jag skriver detta från Sydkoster, en helt underbar plats i vårt land. Kosteröarna har haft en speciell plats i mitt hjärta ända sedan min man tog med mig hit för första gången för snart tio år sedan.

Det är här vi firade vår första jul ihop och det är hit vi åkte när vår nu sexåring var ynk…

Read more

Semestern rullar på och just nu befinner vi oss i vårt älskade Jämtland, i några släktstugor som min mans familj byggde för hand för fyra generationer sedan. Varje gång jag är här funderar jag på vilken legacy jag själv kommer att lämna efter mig. Den som lever får se så stay tuned 🤪

Och med det, denna vecka river vi av:

• 🐢 Allt åt alla: såhär slutade vi bokföra egentid i vår familj

• 🐢 Två snabba som gjort livet bättre sedan sist: årets sjukaste förlossningsberättelse och hur rika är vi egentligen?

• 🐢 Mera mat, mindre mög:

  • Varför min kost knappt förändrades när jag höjde min kaloribudget med 53 % efter att ha gått ner 30 kilo i vikt

  • Veckans mera mat: min gudomliga morgongröt 🫶

Woot woot let’s go!

Allt åt alla: hur vi slutade bokföra egentid och istället började lösa logistiken

Jag fick en spännande fråga på Instagram om egentid och hur vi gör i vår familj. Är Egentid™ vår tids mest debatterade föräldraskapsämne? Kanske.

Det korta svaret är att vi försöker börja i rätt ände. Vi utgår inte från logistiken och ser om det blir någon egentid över, för lol, när blir det det? Vi utgår från att alla — både barn och vuxna — behöver få göra sina grejer och löser sedan det praktiska därefter.

Det vill säga: om jag vill spela tennis ska jag inte först behöva bevisa att jag “förtjänat” det genom att till exempel ha samlat ihop fler timmar med barnen. På samma sätt ska min man heller aldrig behöva rättfärdiga att han går och tränar. Vi utgår från att vi båda fortfarande är egna människor, inte bara mamma och pappa.

Som kvinna tror jag också att vi kan bli bättre på att konstatera att vi ska göra något, i stället för att be våra partners om lov. Inte: "Får jag åka på tjejresa?" utan: "Jag ska åka på tjejresa. Hur får vi in det i våra respektive scheman?" Lite som jag föreställer mig att män har gjort med golfresor i alla tider (eller numera med ultralöpning och långdistanscykling lol).

Jag kallar detta för “Allt åt alla” och det är en av de viktigaste principerna i vår familj. Det innebär förstås inte att alla får allt hela tiden, det vore omöjligt. Men det innebär att ingen i familjen ska behöva lägga sitt liv på paus för att någon annan ska kunna leva sitt. För mig är det här också en jämställdhetsfråga. Vi vet att kvinnor fortfarande tar ett större ansvar för hem, vab, föräldraledighet och omsorg än män. På gruppnivå leder det till sämre privatekonomi för kvinnor och är en del av förklaringen till att många kvinnor idag uppger att de inte har råd (!) att separera.

Japp, you read that right. Sedan jag blev mamma har jag gjort allt i min makt, både hemma och på jobbet, för att inte bli en del av den statistiken. Jag vägrar att bli en mamma som långsamt suddar ut sig själv, vare sig socialt, ekonomiskt eller som människa. Dels för att jag inte vill. Men också för att jag inte tror att mina barn eller min man mår bättre av att ha en mamma eller fru som gör det.

Hur ser det ut i praktiken då?

De senaste fem veckorna har jag varit på tjejresa i Antibes och arrangerat ett retreat. Hur får vi ihop det? Vi frågar inte om någon av oss “får” åka iväg. Vi utgår från att båda självklart ska få göra det vi vill och löser sedan det praktiska därefter. Ofta planerar vi långt i förväg och ibland tar vi hjälp av barnvakt. Behoven först, det praktiska sedan.

Samma princip gäller i det lilla. Vi försöker inte skapa mer tid än vad som finns, men vi försöker använda den tid vi faktiskt har lite smartare. Jag väntar till exempel aldrig vid sidlinjen när sexåringen är på fotbollsträning (annat gäller om det är match, då stannar jag och hejar på), utan då passar jag på att promenera. Och många gånger får barnen helt enkelt följa med när jag träffar kompisar, vilket gör att jag inte alltid ser socialt umgänge som "egentid" per se.

Allt åt alla gäller inte bara oss vuxna. Barnens intressen är lika självklara som våra. Det innebär att vi lägger många timmar på basketträningar, har byggt om ett rum så att ett av barnen kan spela trummor och gjort plats för moppemeck i källaren. Vi försöker skapa förutsättningar för att alla i familjen ska få vara människor med egna drömmar och intressen.

Betyder det att vi aldrig blir irriterade? Absolut inte. Och mellan mig och min man kan det ibland kännas som att den ena har fått lite mer än den andra. Men vi försöker alltid komma tillbaka till samma fråga: “Vad behöver du just nu?” istället för “Vem har fått mest?”, inte minst eftersom behoven kan variera över tid. Ibland behöver den ena mer än den andra.

Självklart underlättas detta av att vi båda har flexibla jobb och möjlighet att ibland ta hjälp av en barnvakt. Alla har inte de förutsättningarna. Men själva grundinställningen kostar ingenting: att utgå från att bådas behov räknas och att ingen ska behöva ge upp rätten att fortsätta vara en egen människa bara för att man har blivit förälder.

Hur gör ni med egentid i er familj? Mejla eller kommentera gärna nedan. Jag läser och svarar på allt.

Leave a comment

Två snabba som gjort livet bättre sedan sist

💘 RikaTillsammans delade återigen statistik över svenskarnas ekonomi. En bra reality check i semestertider när det kan kännas som att "alla" har råd med allt. Det har de inte. ❤️

💘 Min coolaste kompis Karina födde barn på Bad Bunnys Stockholmskonsert, JAPP YOU READ THAT RIGHT. Hennes förlossningsberättelse, här i Expressen, är det vildaste jag läst. I Karres egna ord: “Jag fick allt och det är ju trots allt så jag alltid vill leva, alltid.” I concur 🙂‍↕️

Share

Mera mat, mindre mög: hur jag åt i ett kaloriunderskott – och varför kosten knappt förändrats nu när jag ligger i ett överskott

Mera mat, mindre mög är serien där jag går på djupet med allt jag lärt mig om mat, mättnad och hållbar viktnedgång efter att ha jobbat tillsammans med en PT och kostrådgivare i elva månader. Om du är ny här på Livet, fast bättre kan du läsa tidigare inlägg i Mera mat, mindre mög här:

Resan från ett kaloriunderskott till ett kaloriöverskott och hur kosten förändrades på vägen (tl;dr — not much!)

Jag låg i ett relativt aggressivt kaloriunderskott i åtta månader och när jag i efterhand räknat på det uppskattar jag att mitt genomsnittliga kaloriunderskott låg någonstans runt 30–35 %. Det innebär att jag i genomsnitt förbrukade 30–35 % mer energi än jag fick i mig, vilket också förklarar hur jag kunde gå ner 30 kilo på åtta månader.

Samtidigt åt jag mycket mer näringsrik mat än jag gjorde tidigare när jag inte hade så bra koll på vad jag faktiskt fick i mig, men då pendlade jag mellan kaloriunderhåll och kaloriöverskott, vilket också förklarar min tidigare viktuppgång över tid — det kan du läsa mer om här.

En av de vanligaste frågorna jag får är hur kosten förändrades när jag gick från 1500 till 2300 kcal om dagen – en ökning med 53 %. Eftersom jag redan åt nära ett kilo mat (!) till lunch, hur lyckades jag då få i mig 53 % fler kalorier utan att börja äta en massa mög?

Read more

När detta landar i din inbox har jag och mina småttingbarn (ettåringen och sexåringen) landat i Stockholm hos min väninna Sophia för starten på vår semester. I år blir det en riktig långkörare: Stockholm → Jämtland → Koster, där min man och storingarna (mina bonusbarn på 16, 19 och 22 år) joinar under olika delar av resan. Jag är så taggad på en sommar med både skärgårdsliv och fjällvandring. Lucky us. Vi får väl se hur det känns efter tretton timmar i bil, hehe…

Och med det, denna vecka river vi av:

• 🪄 Hur jag gjort för att hitta mina människor i vuxen ålder

• 🪄 Tre snabba som gjort livet bättre sedan sist

• 🪄 Mera mat, mindre mög, del 2 (paywalled innehåll)

  • Hur jag kunde gå ner 30+ kilo på nio månader trots att jag åt som en häst: kalorierna, stegen, proteinet och träningen

  • Veckans mera mat: Det här packar jag i matsäcken för att hålla både stora och små mätta och glada på resan i sommar (och slippa hetsköpa en bulle halvvägs fram) 🚂🍎☀️

Woot woot let’s go!

Hur jag hittade min flock i vuxen ålder

Jag befinner mig just nu hemma hos min väninna Sophia i Saltsjöbaden. Vi har träffats kanske 10 gånger någonsin, men jag räknar henne till min innersta krets. Jag litar på henne till 100% och vet att hon alltid kommer att vara i mitt hörn och jag i hennes. Hon är helt enkelt one of my people 💘

Under de senaste åren har jag hittat mina människor. Jag växte upp i fosterhem och har aldrig riktigt känt mig som att jag tillhör ett självklart sammanhang. Efter studenten flyttade jag mellan London, Aberystwyth, Kapstaden, Köpenhamn, Kampala, Berlin innan jag tio år senare landade i Malmö. Kombinationen av allt detta gjorde att ensamhet länge kändes som mitt normalläge.

Och ensamhet is no joke. Flera studier visar att ofrivillig ensamhet är lika hälsoskadlig som rökning eller obesitas och att ha starka sociala relationer är bland det viktigaste vi kan göra för vår hälsa.

Men hur hittar man sina människor när “alla” alltid har känt varandra “för evigt”? Jag har inga universallösningar, men de senaste åren har jag gjort tre saker som gjort att jag hittat min flock:

👯‍♀️ I put myself out there. Jag söker mig aktivt till folk jag inspireras av. Till exempel frågade jag min numera ride or die, Gabi — innan vi var särskilt nära vänner — om hon ville starta en podd med mig (det ville hon och shit vad kul vi haft). Jag frågade min numera väninna Nejra om hon ville bli min accountability buddy (det ville hon och shit vad kul vi har haft).

Efter att ha DM:at med Sophia under ganska lång tid frågade jag om jag fick komma och hälsa på (det fick jag och shit vad kul vi har haft). Jag frågade Carolin (aka Styrketräning med Carolin) om hon ville arrangera ett träningsretreat med mig (det ville hon och shit vad kul vi har haft).

Nu kanske någon tänker: ”Jaha, men detta kan du göra bara för att du har en stark profil på Instagram, det här hade jag aldrig kunnat göra.”

Vet ni vad jag gjorde 2008, långt innan Instagram ens fanns? Jag mejlade OG blog girl Michaela Forni out of nowhere — vi hade aldrig träffats eller ens pratat — och frågade om hon ville komma och hälsa på mig i London. Det ville hon och shit vad kul vi hade. Frågan är alltid fri.

👯‍♀️ Jag anordnar get-togethers. Jag tror att många går runt och väntar på att någon annan ska ta initiativ. Jag har bestämt mig för att vara den personen. Sedan flera år tillbaka har jag anordnat glöggmingel, middagar, bruncher, pizzakvällar osv med temat alla känner någon, ingen känner alla. Det vill säga, jag kontaktar ett gäng kvinnor jag antingen är lite vagt bekant med eller bara haft lite span på (tack Instagram ❤️) och bjuder in.

Under våren arrangerade jag också middagar och AW:er för kommunikations- och marknadschefer och genom det har jag träffat massor av spännande människor.

Är det inte läskigt? Första gången var det lite läskigt, men vartenda person jag har bjudit har bara blivit så himla glad och varje event har blivit toppenlyckat. Dessa events har lett till egna avknoppningar i form av trädgårdsgrupper, tennisgrupper och get-togethers för att snacka privatekonomi. Det är alltså inte bara jag som gynnas av detta, alla andra gynnas också.

👯‍♀️ Let go what goes, let come what comes. Under många år försökte jag nästla mig in i olika gäng eller få människor jag verkligen gillade att välja mig, utan större framgång. Inte för att de var elaka eller för att jag inte dög (hoppas jag, hehe), utan för att vissa människor helt enkelt klickar bättre än andra. Och jag är inte allas cup of tea. Alltså, lord knows that much of the time I’m not even my own cup of tea 😅

Men samtidigt som jag försökte få människor att välja mig missade jag alla dem som faktiskt redan försökte välja mig. Människor som uppskattar min energi, min hype girl-aura och den jag är i grunden. Att släppa taget om den första gruppen och istället säga ja till den andra har varit starten på flera fantastiska vänskaper.

Jag är genuint nyfiken — hur har du hittat dina människor i vuxen ålder?

Svara gärna på det här mejlet eller lämna en kommentar. Jag läser och svarar på allt.

Leave a comment

Tre snabba som gjort livet bättre sedan sist

💘 I torsdags släppte jag och Styrketräning med Carolin biljetterna till vårt nästa träningsretreat. Vi kör en repeat på det retreat vi gjorde i juni: styrketräning, djupdykning i kost samt workshops om hur man bygger hållbara vanor. Alla deltagare åker hem med en individuell plan för kost och träning. Låter det spännande? Mer än hälften av biljetterna är redan borta — läs mer och haffa din biljett här!

💘 En ny bekant (som jag träffade för första gången på träningsretreatet förra helgen, hur kul?!) har fått mig att signa upp till Torekov Swimrun, wow. Våtdräkt har införskaffats, jag har gått upp och simmat om morgonarna innan familjen vaknar och identitetskrisen är ett faktum – men ett ganska roligt sådant?

💘 Den senaste veckan har jag börjat stanna vid träd, titta upp bland löven och bara djupandas. Breathe iiiiiin. Breathe ouuuuuuut. Ja, jag vet. Det låter helt woo woo, but it works. Kroppen slappnar av och allt känns lite lättare. Testa själv. Bonus för att det är helt gratis.

Share

Mera mat, mindre mög: serien om hur jag började äta mer mat och gick ner 30+ kilo på kuppen

Mera mat, mindre mög är serien där jag går på djupet med allt jag lärt mig om mat, mättnad och hållbar viktnedgång efter tio månader tillsammans med min PT och kostrådgivare Adam. Dessutom alltid med inspiration om hur du kan äta mycket mat och samtidigt få i dig rejält med protein, fibrer och komplexa kolhydrater till ett begränsat antal kalorier.

Den här veckan:
🦍 Siffrorna bakom min hälsoresa och hur jag kunde gå ner i vikt trots att jag började äta som en häst: kalorierna, stegen, proteinet och träningen
🦍 Veckans mera mat: det här packar jag i matsäcken för att hålla både stora och små mätta och glada på resan i sommar (och slippa hetsköpa en bulle halvvägs fram) 🚂🍎☀️

🦍 Siffrorna bakom min hälsoresa — och hur jag kunde gå ner 30+ kilo trots att jag åt som en häst

Jag har skrivit om den här texten flera gånger nu, för hur ska jag på ett enkelt sätt kunna förklara att jag började gå ner i vikt så fort jag började äta riktigt mycket mat? Det låter ju helt sjukt? Men det var exakt så det var.

Read more

Igår kom jag hem från träningsretreatet jag höll med Styrketräning med Carolin™ på Maryhill Estate i helgen och jag känner mig fortfarande hög på endorfiner 🥲

Vilken ynnest att få spendera helgen med 12 kvinnor för att träna ihop och nörda ner oss i kost, träning och hållbara rutiner. En av deltagarna sa att hon i hela sitt liv har fått höra att hon ska äta mindre och att hon först nu, efter vår helg ihop, förstår hur hon ska äta mer för att ge sin kropp den näring den behöver. Blev så rörd.

Vi kommer att ha en retreat i november också och över 180 (!!) kvinnor har redan skrivit upp sig på intresselistan för att hänga med. Vi släpper ett mycket begränsat antal biljetter på torsdag 20.00. Ställ klockan och haffa din biljett här.

Nog om det! Sedan jag gick live med Livet, fast bättre för lite mer än en vecka sedan är ni nu över 1200 prenumeranter, varav 190+ (!!) som betalar för att ta del av hela brevet. Jag känner mig så RÖRD över detta! You guys! Vill samla er alla i ett rum och babbla i timmar om hur man kan göra livet bättre och äta mera mat och mindre mög 🤪

Och med det, denna vecka river vi av:

• 🦍 Hur jag håller min sexåring borta från skärmarna i sommar

• 🦍 Tre snabba som gjort livet bättre sedan sist

• 🦍 Mera mat, mindre mög, del 1 (paywalled innehåll)

  • Hur jag kunde gå upp i vikt år efter år trots att jag tränade och åt nyttigt

  • Veckans mera mat: 838 gram mat och 44 gram protein för 491 kcal 😈

Woot woot let’s go!

Hur jag håller min sexåring skärmfri i sommar

Det är sommar, det är sol, det är… obegränsad skärmtid? Ja, i alla fall om man får tro mina vänner som har barn i sommarfritids, verkar det inte bättre än att TV:n står på flera timmar om dagen. Jag får panik av bara tanken på detta tbh. Jag är inte på något sätt en perfekt förälder, men just skärmen är jag stenhård med. Troligen mest för att jag är mitt eget skräckexempel och vet hur svårt det är att värja sig mot produkter som är utformade för att fånga vår uppmärksamhet.

Därför känns det självklart att nej, här har vi ingen padda och faktiskt ingen TV heller, för på TV:n finns YouTube och nu är min sexåring så stor att han vet hur han tar sig in där (trots att vi aldrig visat honom).

Det betyder inte att det alltid är lätt. Speciellt inte när man har en gapande bebis på höften och själv är nära ett psykbryt såhär i sommarlovstider 🤠

Så hur gör vi för att hålla vår sexåring borta från skärmarna?

• Tydliga regler: Detta är det viktigaste. Vår sexåring vet att vi inte tittar på TV annat än när vi ser film tillsammans under fredags- och lördagsmyset. Det finns undantag, till exempel tittar vi på VM ihop. Men han får aldrig titta på TV eller någon annan skärm själv. Det kvittar hur mycket han tjatar, det händer inte.
  
  Numera frågar han knappt längre, men när vi fasade ut paddan för 2–3 år sedan var det mycket tjat. Det finns inga genvägar här, man får bara säga nej och förklara varför. Jag återkommer ofta till frågan: ”Älskling, vad är mitt jobb?”. Han vet att svaret är att se till att han mår bra och att i detta fall handlar det om att för mycket skärmtid inte är bra för hjärnan.

• Har en aktivitetslista redo: När han klagar över att han inte har något att göra drar jag fram min mentala aktivitetslista och ger honom olika förslag: bygga Lego, fråga grannbarnen om de vill leka, spela fotboll, lyssna på en ljudbok, pyssla. Det finns alltid något att göra, men det är inte mitt jobb att underhålla honom (snälla nån, jag har ju ett Substack att skriva hehehe).

• Står ut med tristess-tjatet (och konsekvenserna): Att ha tråkigt är jättetråkigt, men det är inte farligt. Tvärtom tror jag att mitt jobb är att stå ut med att min son har tråkigt utan att försöka eliminera den känslan hos honom. För vet ni vad konsekvenserna kan bli? Att han gräver upp gräsmattan. Att han gör avancerade vattenexperiment i köket och förstör parketten på kuppen. Att han bryter av pionerna för att bygga "blomsängar" (?? don’t ask) åt kvarterets katter. Med andra ord: kreativitet, bus och betydligt mer jobb för mig. Då djupandas jag och påminner mig själv om att det här är priset jag betalar för att Zuck inte ska kolonisera mitt barns hjärna.

Hur gör ni med skärmarna i sommar?

Leave a comment

Tre snabba som gjort livet bättre sedan sist

Nedan innehåller adlinks

💘 Kände mig som en sån mamma™ när jag fyllde på lagret av solkräm och resorb när apoteket hade 25% rabatt (they still do) men tja vad kan man säga, moms be momming och kids, stay hydrated and spf:d 🤪

💘 Jag har badat på ett sätt varje dag i över en vecka nu och älskar det. Man ångrar verkligen aldrig ett dopp? Inte ens under Covid, när jag och några väninnor vinterbadade utan bastu i ett helt år. Crazy times.

💘 På tal om att hålla sina ungar borta från skärmen klickade jag hem denna till vår sexåring att ha med sig i bilen på vägen upp till fjällen i sommar. Alltid bra att ha ett överraskningsmoment eller två om bilresan skulle komma att bli outhärdlig… Hehe.

Share

Mera mat, mindre mög

Nu kommer den del som många av er har bett mig skriva om ända sedan jag började dela min hälsoresa på Instagram.

Mera mat, mindre mög är serien där jag går på djupet med allt jag lärt mig om mat, mättnad och hållbar viktnedgång efter tio månader tillsammans med min PT och kostrådgivare Adam. Dessutom alltid med inspiration om hur du kan äta mycket mat och samtidigt få i dig rejält med protein, fibrer och komplexa kolhydrater till ett begränsat antal kalorier.

Den här veckan:
🦍 Hur jag kunde gå upp i vikt år efter år trots att jag tränade och åt nyttigt — med exempel på hur en typisk dag kunde se ut kostmässigt innan min viktnedgång och hur kosten fallerade (trots att den var nyttig)
🦍 Veckans mera mat: 838 gram mat och 44 gram protein för 491 kcal 😈

Read more

Parallellt har min bmfl Gabi varit på mig i *månader* om att komma till Substack. Detta i kombination med att jag började skriva på Mera mat, mindre mög (mer om detta senare) gjorde att jag till slut landade här, i Livet, fast bättre. Det känns: roligt, kul, spännande!

Denna vecka river vi av:

✨ Varför jag varit så nere den senaste veckan (very out of character of me tbh) och vad jag gjort åt saken

✨ Tre snabba som gjort livet bättre sedan sist

✨ Veckans mera mat (denna gång en protein- och fiber-packad smoothie) (paywalled innehåll)

✨ Mera mat, mindre mög: Vad jag lärt mig av tio månader med min PT och kostrådgivare Adam som gör att kost- och träningsrutinerna kommer hålla även i sommar — utan förbud, cheat days eller “jag börjar igen imorgon” (paywalled innehåll)

Leave a comment

Only sad people are sad — eller?

Jag har varit så fruktansvärt deppig den senaste veckan. Förrförra helgen besökte jag den del av Skåne där jag spenderade en stor del av min barndom, och fast det har gått 25+ år är det precis som att kroppen minns att det inte var en trygg och säker plats. Jag är slut i flera dagar varje gång jag varit där och så även denna gång. Parallellt fick jag ett besked som innebär att jag kommer att se mycket mindre av en nära vän i vardagen (vilket egentligen endast är positivt, hon följer sina drömmar och gör det så bra) och en förkylning på det har gjort mig helt sänkt.

Det är ganska ovanligt för mig att vara ledsen och nere på det här sättet. Även fast det är en högst mänsklig upplevelse att till exempel stundtals både vara ledsen och ha tråkigt lever jag (tyvärr?) efter de något stränga deviserna att “only sad people are sad” och “only boring people are bored”, helt enkelt för att ta ansvar för mina egna känslor. Oftast funkar detta toppen men den senaste veckan har det inte funkat alls.

Så vad gör man då? Jag försöker luta mig in mot forskningen och göra sånt som smarta människor har kommit på att vi mår bra av och som jag också känner i kropp och själ att jag mår bra:

🦦 Äta mycket och god näringsrik mat (framförallt frukostgröten har varit en trygg stund av njutning denna vecka)

🦦 Kramas mycket på båda mina barn

🦦 Lägga bort telefonen och istället läsa en bra bok (jag läser just nu denna (adlink) som är helt perfekt lagom lektyr en vecka som denna)

🦦 All typ av rörelse och motion, i mitt fall tennis med mina tjejkompisar

Men kanske det bästa man kan göra och som min pappa alltid sa till mig:

Som sagt, this too shall pass.

Tre snabba som gjort livet bättre sedan sist

💘 Mina nya Teva-sandaler! (Adlink) Ser fram emot att ha dessa på fötterna när jag springer efter min galna ettåring på Koster och i fjällen i sommar. Bra för fötterna och det säger verkligen något om min ålder att jag tycker att de är så… snygga? Rip min stil 💔

💘 Elsa Bratt och Cornelia Swärds Blodröta (adlink) släpps när som helst och jag blev SÅ GLAD när jag såg att det även är DN:s sommarföljetong! Älskade dessutom DN-reportaget om deras liv på gården i Värmland.

💘 Dagens pitstop hos Youness Concept i Malmö. Efter att jag påbörjade min laserbehandling (obs, detta är inte IPL utan en ny teknik som heter PrimeLaseHR) för ett halvår sedan har jag behövt raka armhålorna ynka tre gånger. Hur är det möjligt? Idk, men glad är jag. Just nu har de dessutom 40 % rabatt på alla laserbehandlingar. Bokar gör du via BokaDirekt. Hälsa från mig!

Subscribe now

Veckans mera mat

Många frågar efter recept på maten jag lägger upp på Instagram. Sanningen är att jag inte tänker utifrån recept utan snarare utifrån några enkla principer: att jag vill äta mycket protein, mycket fibrer, mycket grönsaker och tillräckligt med komplexa kolhydrater för att orka ta i på gymmet och må riktigt bra.

Innan jag själv började jobba med en kostrådgivare tänkte jag inte alls på det här sättet, och nu vet jag att jag hade en extremt låg förståelse för vad olika livsmedel innehåller. I varje nyhetsbrev kommer jag därför att dela mat från veckan som gått och även lista vad maten innehåller ur ett näringsperspektiv.

Denna vecka: sommarsprängd smoothie
Nu börjar den betalda delen: veckans mat samt första delen av Mera mat, mindre mög – min djupdykning i mat, mättnad, viktnedgång och allt jag lärt mig av att jobba med en PT och kostrådgivare i 10+ månader. Denna gång om hur jag håller i rutinerna kring kost och träning under sommaren.

Read more

Under mina år på Instagram har jag i olika perioder avhandlat allt från privatekonomi och vikten av att investera till bonusfamiljelivet, klassresans nyanser, diverse trädgårdspsykoser och hur mitt liv förändrades i grunden när jag började äta riktigt mycket mat — det är högt och lågt och allt däremellan.

Här i Livet, fast bättre broderar jag ut texten. Klicka nedan för att få alla inlägg direkt till din inkorg.

Subscribe now

Bakom tangentbordet sitter jag, Sandy (f. 1989). Jag bor i Malmö med min man och våra fem barn (varav tre är mina numera i princip vuxna bonusbarn) i ett 20-talshus. Till vardags jobbar jag som PR- och kommunikationsstrateg på Sveriges största byrå för samhällsaktörer. Där jobbar jag mycket med folkhälsofrågor och det är kanske världens roligaste jobb.

Att jag skulle komma att brinna för folkhälsofrågor var inte direkt on my bingo card när jag växte upp, men så blev det och det märks även här. Jag älskar att prata om hur man navigerar det sociala livet utan alkohol, hur man gör för att äta mer grönsaker och protein i vardagen och vad man kan göra för att fostra sociala relationer när man är mitt i ett hektiskt småbarnsliv. Allt det handlar om folkhälsa — men på individnivå handlar det också om att göra livet lite bättre, för att också må bättre.

Delar av nyhetsbreven ligger bakom en paywall. Bakom paywallen skriver jag om sådant som är lite närmare och kräver lite mer plats. Till exempel (och förstås) mer ingående om min hälsoresa™, där jag nyligen gick ner 30+ kilo på åtta månader. Detta gör jag i en serie vid namn Mera mat, mindre mög. Men jag kommer också prata om saker som bonusfamiljelivets nyanser och om hur jag tänker kring pengar, sparande och att bygga ett liv med lite mer frihet och lite mindre ekonomisk stress.

Och med det sagt — jag är så glad att du är här! Om du vill får du gärna lämna en kommentar nedan och berätta vem du är, var du bor, hur länge du har följt mig eller hur du hittat hit.

Leave a comment

På tisdag kommer det första brevet. Då kommer vi prata om vad jag gör när jag behöver en pick-me-up, tre saker som gjort livet bättre sedan sist samt hur jag och min coach har lagt upp planen för kost och träning i sommar.

Hoppas vi ses då!

Upgrade subscription