Gillar du naturen?

Jag också. Ända sedan jag var liten har jag fascinerats av stigar. När jag blev lite äldre, kanske i 12-årsåldern kunde jag sätta ord på vad jag upplevde lite mera medvetet ”Vad bra jag mår av det här. Det vill jag göra mer av”.

Jag älskade att vara i naturen. Jag har promenerat, joggat, ägnat mig åt fågelskådning och naturparkour. När jag fick chansen att börja guida människor i naturen fick ”naturnjutet” en annan dimension. Att uppleva hur andra också mådde bra av naturen och min guidning gjorde att min egen naturupplevelse blev ännu djupare och starkare.

Utan att jag anade det hade mitt livs viktigaste resa börjat.

Från i naturen till med naturen

När jag tog ut grupper i skogen blev det tydligt att jag behövde välja plats och upplägg med omsorg.

Jag hörde mig själv säga: ”Den här platsen är är inte bara en plats för vår återhämtning. Det är också hem för mängder av andra varelser”.

Jag började förändra hur jag berättade om vad jag jobbade med. Från ”friskvård i naturen till friskvård med naturen.

Från att naturen varit ett objekt såg jag naturen mer som en kompis. Och därmed fick mitt eget förhållande till naturen en mycket djupare dimension. För hur är man en kompis? Man håller kontakten. Och man är juste. Hjälper varandra när man kan.

Jag blev mindre egofokuserad och mer ekofokuserad kanske man kan säga. En härlig känsla! Och tänk om alla människor skulle se naturen som kompis i stället för som arena, eller ”resurs”. Vilken skillnad det skulle göra.

Men den viktigaste delen av resan hade jag framför mig.

Från med naturen till jag är natur

Egentligen visste jag det hela tiden. Jag är utbildad biogeovetare, så självklart har jag (lite) koll på kolets kretslopp och vattnets kretslopp. Allt vi äter, dricker och konsumerar kommer från naturen och återvänder dit. Vi är levande ekosystem, i ständig relation till allt annat som lever.

Det som buddhister, de gamla yogisarna och ursprungsbefolkningar världen över kommit fram till: Allt liv är ett. Jag är natur.

Ändå dröjde det innan vetskapen djupnade till en känsla. Några steg på vägen tror jag var:

• Stubbsittning. Att stanna upp, ta mig tid att vara stilla i ”naturen”.

• Att ge träd namn. Kalla dem ”Jesper” eller ”hon” gör dem mindre till objekt och mer till subjekt.

• Min vana att säga ”Hej kompis!” när jag ser en fågel, fjäril eller trollslända.

• Fina upplevelser som Deep Time Walk, The Nature Connection Handbook och Robin Wall Kimmerers bok Brading Sweetgrass och många andra.

• Två frågor jag återkommit till gång på gång, särskilt vid mina utbildningar av Friskvårdsguider: ”Vem är du?” och ”Varför är du här?”.

Jag glömmer bort mig ibland och tänker att ”jag” vill göra det ena eller det andra. Eller ”jag” vill ha det här eller det där.

Men det är som att när känslan av samhörighet väl slagit rot i mig finns det ingen väg tillbaka. Jag kan inte ”okänna” att jag är en del av det här fantastiska vi kallar livet, annat än i korta stunder.

Och det är därför jag med en dåres envishet fortsätter att utforska och sprida det jag kallar Stigmetoden. För den här resan har hjälpt mig urskilja vad som är viktigt för mig i livet, givit mig djupa rötter och känslan av att jag duger som jag är, och jag är aldrig ensam. Bland mycket annat.

Och jag tror att om fler hade den känslan av samhörighet skulle både vi människor och våra medvarelser må mycket bättre.

Vad tror du?

Resan fortsätter

Och det finaste av allt? Det första steget - att gå ut ”i naturen” är precis lika viktigt som de följande. Det kan vara så enkelt som att slå dig ner vid en tall och vara stilla. Ta en promenad. Plocka svamp. Eller något annat.

Du kan börja var som helst om du också vill göra en viktig resa hem till dig själv.

Det finns ingen motorväg till vardagsharmoni. Men massor av stigar.

Vart går du idag?

Var rädd om dig,

/Bosse

P.S. Välkommen på UteAndningen kl 11.30

Det var så sant! Klockan 11.30 - 11.45 idag (måndag) är det dags för UteAndningen på Zoom. En kort återhämtningspaus i/med det vi kallar naturen. Du är välkommen.

Anslut till UteAndningen här

Välkommen!

Här kan du träna på att må bra med naturen. På egen hand eller tillsammans med andra.

Det mesta här är gratis. Ibland erbjuder jag också längre upplevelser och miniretreats för dig som vill gå lite djupare.

Aktuellt just nu: Peach.

Alla öppna aktiviteter hittar du nu på wellnes-appen Peach. Där kan du få en överblick och boka din plats i förväg. Smidigt för både dig och mig!

Se alla aktiviteter på Peach

NY: Vild återhämtning den 29/7

En eftermiddag i naturen vid Hellasgården i Nacka för dig som vill landa och hitta ny energi.

Läs mer och boka på Peach

Gratisaktiviteter i Stigfinnargymmet

UteAndningen

Återhämtning med naturen. Gratis guidning på Zoom.

Måndagar 11.30 - 11.45

Boka din gratisplats

Vild yoga online.

Rörelseglädje och återhämtning med naturen nära dig.

Torsdagar 11.30 - 12.00

Boka din gratisplats

Välkommen in!

I Stigfinnargymmet tränar vi på att må bra, med naturen som träningspartner.

Här kan du delta i live-sessioner, prova olika former av rörelse och återhämtning och träffa andra som vill må bra med naturen.

• Du behöver inte vara vältränad.

• Du behöver inte prestera.

• Och du behöver oftast inte betala.

Kom som du är. Var med en stund. Må lite bättre.

Träna på egen hand!

Stigfinnargymmet är inte bara våra gemensamma sessioner.

Din vardag är också ditt gym.

Varje gång du prioriterar ditt välbefinnande, kommer ihåg att du är en del av naturen och agerar utifrån det, då tränar du på Stigmetoden och bygger välbefinnande från rötterna.

Stigfinnarknep att börja med hittar du lite varstans här på sajten.

• På Stigmetoden hittar du tips, guider och inspiration för din egen må bra-träning.

• På Vild yoga hittar du rörelse, återhämtning och samhörighet med naturen.

• På Jobba naturvänligt hittar du idéer för att må bra och blomstra även på jobbet.

Varför är Stigfinnargymmet gratis?

För att min främsta drivkraft inte är pengar utan välbefinnande.

En anledning till att både människor och resten av naturen mår onödigt dåligt är att vi tappat insikten om att vi är en del av naturen.

Jag tror att ju fler som prioriterar välbefinnande och umgås vänligt med sig själva, andra och resten av naturen - desto bättre för alla.

Därför känns det rimligt att låta själva friskvården vara öppen för alla. Det mesta här är gratis. Ibland erbjuder jag

Men du får gärna bidra om du vill!

Vill du hjälpa till att hålla Stigfinnargymmet gratis?

Då finns det flera sätt:

• Du kan stötta Stigmetoden med en stödprenumeration en månad eller två. Då blir jag uppmuntrad att fortsätta, och du hjälper den som inte har samma ekonomiska möjlighet att fortsätta öva gratis.

• Du kan hyra mig för en workshop eller föreläsning på ditt företag eller förening.

• Du kan tipsa andra om Stigfinnargymmet och Stigmetoden.

Tack för att du är med!

Friskvårdstimmen är nu.

/Bosse

Hej Stigfinnare,

Visste du att skönhet är en genväg till mer samhörighet med naturen?

Det kan tyckas ytligt, men att något är vackert betyder att det är tilldragande - något vi dras till. Och det vi intuitivt dras till är väldigt ofta något som varit viktigt för oss under vår evolution.

Som blommor. De berättar att här kommer det snart kunna finnas frukter eller bär.

Eller vatten. Superviktigt för vår överlevnad, men också för fria utsikter.

Men upplevelser av skönhet är inte bara nyttiga. De är också…sköna. Det känns fint att ha något vackert runt sig. Men hur ofta missar vi inte det vackra för att vi har näsan i mobilen eller tankarna någon annanstans?

Testa direkt: vad är vackert runt dig just nu?

• Gå ut. Eller bara titta ut genom fönstret.

• Lägg märke till tre saker du tycker är vackra. (Det kan även vara ljud eller känselintryck, även om skönhet ofta handlar om vad vi ser.)

• Låt det ta en halv minut - eller en kvart. Du bestämmer.

Efteråt kan du lägga märke till: hur känns det i kroppen och sinnet nu?

Var rädd om dig!

/Bosse

Inbjudan: välkommen på UteAndningen klockan 11.30 idag (måndag).

Femton minuters naturlig återhämtning på Zoom.

Kom gärna lite i förväg så kan du fortsätta att öva på att hitta skönhet runt dig.

Anslut till UteAndningen här

Tips: Vad betyder naturen för dig?

Nu på torsdag klockan 18-19 har du möjlighet att resonera med mig och andra om natur.

Vad betyder naturen för dig? Skönhet, återhämtning, samhörighet?

Men också - vad betyder själva ordet “natur”? Är ordet i sig ett hinder eller en hjälp för samhörighet?

Vi resonerar under en timme (du kan gärna vara i naturen) i liten grupp och byter tankar och idéer. Helt gratis.

Anmäl dig här

Nu finns Utemaningen på Peach - titta gärna in

Har du sett wellnessappen Peach?

Den är enkelt och klurigt upplagt så du kan söka på olika aktiviteter - eller hitta nya aktiviteter i ditt närområde. Om du är friskvårdsguide kan du förstås lägga upp dina aktiviteter där och nå fler.

Just nu har jag lagt ut UteAndningen och Vild yoga online på Peach. Om du bokar i förväg får du ett meddelande när det närmar sig. Och det blir enkelt för dig att tipsa andra.

Kika in på Utemaningen på Peach

Hur ska vi kunna må bra när världen ser ut som den gör? Kanske genom att inspireras av maskrosen?

När jag var som mest vilse i pannkakan, mitt drömjobb som ambulanssjukvårdare blivit en mardröm och jag var en hårsmån från den där väggen - då var det främst tre frågor som surrade i mitt huvud:

• Varför är jag här?

• Vem är jag?

• Vart går jag nu?

Egentligen var de just då inte så här klart formulerade, men med tiden har de blivit mer och mer tydliga - och viktiga - för mig. Varför då? Jag tror att det helt enkelt är för att de ger mig en sorts bottenplatta, mening och riktning.

Jag har jobbat hela livet med sjuk- och friskvård och nyfiket försökt förstå varför vi blir sjuka av sånt som till synes enkelt skulle kunnat förebyggas. Och vad vi behöver för att hålla oss friska och välmående.

“Rörelse är receptet”

Ganska snabbt insåg jag vårt behov av rörelse. Och när jag pluggade till sjukgymnast fanns devisen ”Rörelse är receptet”. Tjohoo - jag har upptäckt nyckeln till välbefinnande, tänkte jag.

Men så såg jag den växande lavinen av stressrelaterad ohälsa och blev tveksam. Visserligen är det välbelagt att fysisk aktivitet kan minska stress. Men vi behöver också återhämtning.

“Naturen är kuren”

Okej, rörelse och återhämtning. Check. Det gör stor skillnad om vi får de bitarna på plats. När jag frågade mig hur och varför just de är så viktiga kom jag in på vårt evolutionära förflutna. Under mer än 99 procent av vår tid som arten människa har vi levat som jägare och samlare. Under hela den tiden har vi anpassats till ett liv som vandrare, i en miljö som verkar välgörande och avkopplande för våra hjärnor.

Jag insåg att naturen är suverän för att få både rörelse och återhämtning, och det var här någonstans som jag startade min utbildning av Friskvårdsguider. Och jag skapade konceptet ”Naturen är kuren” - en tvåtimmars guidning i naturen med lugna övningar för rörelse och återhämtning.

Det bara funkade och funkade. Jag kunde tydligt se hur axlarna sjönk ner och människor slappnade av, särskilt efter den avslutande ”stubbsittningen” - att bara vara stilla i naturen i tio minuter.

”Nu har jag lösningen på människors hälsoproblem”, tänkte jag. Nu behöver jag bara se till att sprida det här så kan jag göra världen lite bättre.

Men kanske var det fortfarande något som fattades.

Vadå existentiellt?

En dag dök Beatrice, en av mina lärare i mindfulness upp på en av mina guidningar. Hon gillade verkligen mitt upplägg, Men så sa hon något som gjorde mig förbryllad:

”Nu behöver du bara få till den existentiella dimensionen också så har du ett komplett upplägg.”

Jag förstod inte vad hon menade. ”Den existentiella dimensionen” lät i mina öron religiöst, ja rentav flummigt. Jag var skolad i en naturvetenskaplig tradition där just sjukgymnastiken gått från att jobba ”på känn” till att förankra alla metoder i mätbara fakta, och kanske därför var extra kritisk mot allt som luktade flum.

Jag själv var nog rädd att om jag gläntade på dörren till något ”existentiellt” skulle jag hamna i en strömvirvel av kristaller, energier och seanser som jag inte skulle kunna ta mig ur.

Utan mening blir livet…meningslöst

Men Beatrice hade sått ett frö i min hjärna, som med tiden grodde till en insikt: Vi människor behöver inte bara rörelse och återhämtning. Vi behöver också känna att vi hör till. Och vi vill gärna att våra liv ska ha någon form av mening. Annars blir livet…tja, meningslöst.

Jag läste David Thurfjells bok Granskogsfolk om hur naturen blivit svenskarnas nya sätt att hitta sammanhang när vi blivit alltmer avkristnade. Och jag läste Viktor Frankls fascinerande bok Livet måste ha mening, om hur han till och med under vidriga förhållanden i koncentrationsläger hittade mening.

Och jag funderade ett varv till på vårt mänskliga ursprung som jägare och samlare. Ja, vi fick mycket rörelse, naturkontakt och återhämtning. Men kanske viktigare än allt annat var att vi var del av en grupp. Vi hörde till. Och den gruppen var i sin tur en del av ett större sammanhang där också andra växter, djur, ja till och med berg och floder ingår.

Från relation till transaktion. Och tillbaka?

Och att vara medlem i en grupp innebär att få fördelarna av att jobba tillsammans. Trygghet, gemenskap. Men det innebär också att ge. Att bidra med det just jag kan tillföra.

Och just här tror jag vi har en viktig ledtråd till att allt fler mår dåligt idag. Vi matas med bilder av ”lyckade”människor som verkar ha fixat det helt på egen hand. Och vi strävar efter frihet och oberoende. Om vi behöver något klickar vi hem det från nätet och betalar.

Vår tillvaro har gått från att vara formad av relationer till att mera handla om transaktioner. Det stämmer dåligt med vår historia. Det skaver.

Om du lånar grannens gräsklippare får du samtidigt en pratstund. Du stärker banden. Om du köper en egen gräsklippare har du alltid tillgång till den, men du blir ensam.

(Det här skaver lite extra för mig, för jag har precis köpt en gräsklippare för att jag verkligen ville ha tillgång till den jämt, fast jag kan få låna en av min närmsta granne. Men jag försöker umgås med grannarna på andra sätt.)

Vi ser oss ofta som icke-religiösa och rationella. En del menar att vi är mer religiösa än många andra. Men vi har ersatt tron på en gud med tron på Marknaden och Tillväxt. Jag tror det ligger mycket i det.

Pengar är bra som medel för att köpa det vi behöver och skapa trygghet. Men helt värdelöst som mål i sig.

Samma sak med sociala medier. Vi ”måste” vara på nätet, annars finns vi inte. Och visst kan vi träffa många online, och ha fina konversationer. Men hur mycket av det vi gör på nätet handlar egentligen om relationer, och hur mycket blir transaktioner? ”Hur många likes får jag om jag skriver så här?”

Phu! Har du läst ända hit? Wow!

Så vad har vi (jag) kommit fram till så här långt? Jo, som jag så småningom insåg (och som många klokare människor insett i alla tider är det ”existentiella” varken flummigt eller religiöst (ok, det kan vara religiöst). Det är helt enkelt ett uttryck för en djupt inrotad strävan hos oss människor att höra till och känna mening.

“Hur kan jag…?”

Hur kunde jag vara så rädd för det? Jag vet faktiskt inte. Men viktigare och roligare är ju att när jag (och du) kommit så här långt kan vi börja skissa på en lösning på den existentiella hälsokris som många verkar uppleva.

Jag tror det börjar med att formulera en fråga. Öppna frågor har en förbluffande förmåga att sätta igång hjärnan och börja hitta svar.

En fråga att börja med kan vara:

Hur kan jag må bra och hitta mening trots att världen inte är perfekt? Typ.

Tänk som en maskros

Någon som verkligen kan inspirera mig är maskrosen. Hon kan blomstra mitt i asfalten, och lyser upp världen med sina gula blommor. Men inte nog med det. Genom sin djupa pålrot luckrar hon upp jorden och gör det lättare för andra växter att etablera sig.

Jag tror inte att maskrosen medvetet upplever existentiellt välbefinnande, men vad vet jag? Helt klart är att hon tar alla möjligheter att utveckla sin “maskrosighet” - göra vad hon kan för att blomstra trots att hon - precis som oss människor - inte alltid kan välja sina omständigheter.

Kan vi inspireras av maskrosen och utveckla vår mänsklighet och blomstra trots allt? Hur då i så fall?

Tre kraftfulla frågor till hjälp

Än en gång - det börjar med att ställa meningsfulla “kraftfulla” frågor. Och där har jag funnit att de tre frågorna jag började med kan vara en god hjälp.

• Varför är jag här?

• Vem är jag?

• Vart går jag nu?

Här kommer mina försök att närma mig frågorna. Kanske kan det vara till hjälp när du formulerar dina svar?

Varför är jag här?

Att fråga sig “varför” tror jag är viktigt oavsett om vi ska gå på middag eller hitta meningen med livet. Några varianter kan vara:

• Varför jobbar jag med det jag gör?

• Varför gör jag det jag gör på just det här sättet?

Jag tror att om man om och om igen frågar sig varför och inte nöjer sig med det första svar som dyker upp så kommer man förr eller senare fram till något i stil med “För att må bra”. Välbefinnande.

Och då kan man vila lite med frågorna, för som jag ser det är välbefinnande ett värdigt mål i sig själv. “Jag finns för att må bra”.

Då infinner sig förstås frågan “Vad får mig att må bra?”.

Och där har vi god hjälp av forskning från Positiv psykologi, som visar att det ofta är enkla saker som gör oss lyckliga och får oss att må bra. Som att vara aktiv, fortsätta att lära och att vara närvarande i stunden. Men - och det här är viktigt - också sådant som att stärka relationer och att ge.

Då är vi tillbaka i jägar-samlargruppen. Men är det inte rätt skönt att ha hittat EN grundsten till välbefinnande? Det tycker i alla fall jag.

Men nu pockar ytterligare en fråga på uppmärksamheten:

Vem är jag?

Det kan tyckas som en märklig fråga. Jag som skriver det här heter Bosse, svensk, är man, hustru, kattägare och kallar mig Stigfinnarcoach.

Men om jag skalar bort alla etiketter en efter en - vem är jag då?

Tja, precis som maskrosen är jag en del av det stora nätverk av relationer som vi kallar naturen.

Faktum är att jag, du och maskrosen verkar vara släkt. Vi härstammar alla från en organism som forskarna kallar LUCA (Last Universal Common Ancestor), och som levde för sisådär 3,8 miljarder år sedan.

Allt vi äter, dricker och andas kommer från naturen. Våra celler byts ut i ett ständigt flöde. Och vi är levande ekosystem. Utan våra tarm- och hudbakterier står vi oss slätt.

Ett särskilt spännande exempel är våra mitokondrier - cellens energiverk. De verkar från början ha varit frilevande organismer som nu flyttat in i våra celler. Det kan man se bland annat på ett de har ett eget DNA som bara ärvs på mödernet.

Är det inte fascinerande?

Så vad har vi kommit fram till så här långt?

• Du finns för att må bra, vilket inkluderar att finnas i ett sammanhang och att bidra.

• Du är en del av naturen.

Då är nästa fråga: Vad ska vi göra med den här kunskapen? Hur kan den hjälpa oss navigera i vardagen? Då kommer vi till den sista frågan:

“Vart går du nu?”

Varför är frågan viktig? Jo, för att den visar oss att vi alltid har ett val. Och de valen spelar roll för hur du och resten av naturen mår.

Viktor Frankl (han med Livet måste ha mening) uttryckte det så här:

Vad är det om inte maskrosfilosofi?

För mig säger den ungefär det här: Livet är inte perfekt. Men du kan ändå både njuta av livet, välja väg och göra världen lite bättre utifrån dina förutsättningar.

Blomstra trots allt!

Och just att handla i enlighet med sina värderingar är ett fantastiskt motmedel mot hopplöshet. Och det finns så mycket som behöver göras i världen. Allt från att möta en annan människa med blicken, räcka ut en hand till behövande, stötta en frivilligorganisation till att jobba politiskt eller starta en promenadgrupp.

För mig har just det här sökandet efter välbefinnande och mening, och att efter bästa förmåga handla och sprida tips och knep givit mig en anledning att kliva upp på morgonen och en härlig känsla av att det jag gör spelar roll, om än på marginalen.

Vilket syfte känns viktigt för dig? Vad skulle du kunna bidra med?

Stigfinnarfrågan - en hjälp på vägen

För mig har Stigfinnarfrågan hjälpt mig hitta både njutning och mening.

Den lyder så här:

Testa gärna just nu och se vad som händer.

Harmonitrippeln

Till sist. Om du vill göra det här sökandet efter välbefinnande, njutning och existentiellt välbefinnande till en vana kan du prova vad jag kallar harmonitrippeln:

Ungefär så här tänker jag kring existensiellt välbefinnande.

Hur tänker du?

Var rädd om dig!

/Bosse

Hej Stigfinnare,

Har du någonsin känt dig överväldigad av sorg, förlamad av skräck eller sprickfärdig av ilska?

Eller kanske scrollat bort en timme på sociala medier när du “bara skulle kolla en grej lite snabbt”, och yrvaket undrar vart tiden tog vägen?

När vi inte har koll på våra känslor och tankeströmmar är det lätt att de far iväg med oss i riktningar vi kanske inte skulle valt om vi tänkt efter.

Då kan övningen Den glada krögaren komma väl till pass. Jag lärde mig den i yogaläraren Simon Krohns fina bok Närmare något om yogafilosofi.

För mig har övningen blivit ett spännande sätt att upptäcka hur mycket som händer inom och utanför mig hela tiden, välkomna det med öppna armar och sedan bestämma mig för hur jag vill förhålla mig till det.

Det blir en fin övning i både acceptans och närvaro. En annan påtagligt positiv effekt är att när jag sätter ord på mina känslor “här finns en ilska - välkommen”, så förlorar de lite av sin makt över mig. De finns kvar, men blir mer hanterbara.

Vill du prova?

Så här gör du “Den glada krögaren”

Tänk dig att du är en glad krögare som står utanför ditt värdshus. Allt och alla är välkomna, och ditt enda jobb är att hälsa alla gäster välkomna, oavsett om det är behagliga eller obahagliga tankar eller känslor.

• När du hör ett ljud säger du (inom dig) Ljud - välkommen.

• När du får en tanke säger du Tanke - välkommen.

• Känner du solen mot huden säger du Sol mot huden - välkommen.

För mig har den här övningen bidragit till att jag känner mig lugnare, mer öppen och accepterande inför allt som händer. Men också att världen blir större när jag är mer närvarande i ögonblicket.

“Ska jag välkomna negativa känslor”?

Det kan kännas märkligt att hälsa även tankar och känslor som inte verkar vilja mig väl välkomna. Det vi fokuserar på tenderar vi att uppleva mer av, och vi vill ju inte förstärka negativa känslor, eller?

Poängen här är att känslan redan finns där. Och när du försöker undertrycka den får den mer - inte mindre - makt över dig.

Du kan tänka på en badboll du försöker trycka ner under ytan. Det funkar ett tag, men är ganska jobbigt. Och förr eller senare kommer den att ploppa upp till ytan igen - kanske med mycket större kraft och på ett mindre lämpligt sätt än om du bara hade låtit den vara.

Det är som det gamla talesättet trollen spricker i gryningen. När du sätter ljuset på en tanke, känsla eller upplevelse blir den mindre skrämmande och mer av ett objekt som du kan förhålla dig till, och bestämma hur du vill fortsätta.

Funkar den för dig? Testa!

För mig har Den glada krögaren på kort tid blivit en värdefull kompis jag inte vill vara utan.

Funkar den för dig? Grattis! Är den inte värdefull för dig just nu - skippa den. Du gör det här för ditt välbefinnandes skull, eller hur?

Välkommen att prova med mig klockan 11.30 idag

På dagens UteAndning på Zoom tänkte jag guida dig genom en variant av Den glada krögaren.

• Tid: 11.30 - 11.45.

• Pris: Gratis.

• Plats: En lugn plats i naturen nära dig. Vi möts på Zoom.

Så här enkelt deltar du i UteAndningen

• Gå ut och hitta en lugn plats i naturen

• Koppla upp dig på Zoom några minuter i förväg så du ser att allt funkar.

• Ett headset och ett sittunderlag är bra att ha.

Anslut till UteAndningen på Zoom

Var rädd om dig!

Friskvårdstimmen är nu | Du hör ihop | Varje steg räknas

/Bosse

Hej Stigfinnare,

Stigmetoden och Stigfinnargymmet är för naturälskande livsnjutare, så jag antar att du gillar naturen. Det gör nästan alla jag träffat (fast bara nästan).

Men vad är “naturen” egentligen? Var börjar och slutar den? Och vad spelar det för roll?

Kan “natur” vara ett hinder för samhörighet?

Många anser precis som jag att en viktig bakomliggande faktor till att både vi människor och resten av naturen mår onödigt dåligt är att vi tappat insikten om att vi är en del av naturen.

Och där kan själva ordet “natur” vara en del av problemet, menar vissa.

För om det finns något som är “natur”, då finns det logiskt sett också något som inte är natur. Vad är det i så fall?

Vi människor? Bebyggd miljö? En skogsplantage?

När vi går “ut i naturen” säger vi underförstått att vi inte är i naturen annars. Men alla material vi har omkring oss, allt vi äter, dricker och andas - är på ett eller annat sätt natur. Vi består alla av material från en exploderande supernova, oavsett om vi är människor, ekorrar eller stenar.

Problemet skulle (som jag uppfattar det) alltså inte vara att vi inte är en del av naturen (det är vi), utan att ordet “natur” förstärker illusionen att vi inte är det - och därmed gör oss onödigt främmande för våra medvarelser. Vilket i sin tur kan legitimera att vi andvänder naturen som resurs och soptipp i stället för att värna om den.

Jag tycker det ligger mycket i det resonemanget. Över huvud taget är vi människor mästare (inklusive jag själv) på att skapa etiketter och koncept, och sedan förhåller vi oss till koncepten och tappar upplevelsen av verkligheten.

“Natur” kanske inte finns, men träd finns. Skogar finns. Väl…?

Vad ska vi säga i stället?

Om ordet “natur” är problematiskt får vi ett dilemma. Vad ska vi säga i stället?

Ett sätt att närma sig frågan är att så ofta det går vara tydlig med vad man menar. Hellre säga “skogsgläntan i Skogås där jag växte upp” eller “våtmarken där borta” än natur.

Själv har jag experimenterat med att säga “resten av naturen” för att markera att vi människor också är natur. Men det blir lite knöligt.

En del säger “ekosystemet”. Men för mig känns det som att det blir ytterligare en etikett.

Själv har jag av praktiska skäl tills vidare landat i att fortsätta använda ordet “natur” - helt enkelt för att de flesta då automatiskt associerar till skog och hav, växter och djur.

Dessutom är de allra flesta som jag nämnde tidigare väldigt positiva till naturen, så det blir en bra ingång för samtal.

Med det sagt kan det absolut vara meningsfullt att när det är lämpligt börja problematisera vad vi egentligen menar med natur, hur vi kan öka vår samhörighet och samverkan med “resten av naturen”.

Ett tankeexperiment du kan prova

Nästa gång du går ut, prova att tänka att du inte går “ut i naturen”, utan att du i stället rör dig i ett större sammanhang du redan är en del av.

Är det något som förändras?

Vill du resonera om naturen med andra?

Den 27 augusti klockan 18 -19 ordnar jag en gratis Tankesmedja på nätet där vi resonerar om begreppet natur. Vi komme vara max 8 personer så alla kommer till tals, och använder det kluriga formatet Jeffersonian Dinner.

Det finns några platser kvar, så vill du vara med - anmäl dig bums.

Anmäl dig till tankesmedjan på Billetto

Var rädd om dig!

Du är natur!

/Bosse

Har du tränat din balans idag?

Fallolyckor är ett betydligt större folkhälsoproblem än de flesta av oss tänker på. Socialstyrelsens statistik visar att fallolyckor är den vanligaste olyckstypen, och fler än 69 000 personer lades in på sjukhus 2024 på grund av fallolyckor.

Det finns många orsaker till fallolyckor. En av dem är nedsatt balans.

Men balans går att öva långt upp i åren. Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar att personer över 65 år övar styrka och balans minst tre gånger i veckan. Och du behöver faktiskt inte gå till gymmet för att göra det.

Skog, parker och stigar erbjuder gott om naturliga balansövningar, ofta utan att det ens känns som träning.

Varför är naturen så bra för att öva balansen?

Naturen är knölig. När du går på stigar, över rötter, stenar och ojämn mark får kroppen hela tiden anpassa sig och du utmanar både rörlighet, styrka och balans på ett sätt som är svårt att uppnå inomhus på plana golv.

Naturen är mångsidig. Du kan alltid hitta lagom utmaningar. Ibland lutar det, rötter och stenar är naturliga “hinder” (= hjälpmedel). Ibland är det dessutom halt och isigt.

Naturen är trevlig. Handen på hjärtat - hur kul är det att stå på en balansbräda? När en koltrast kikar fram blir övningen något helt annat än inne på ett gym.

Ta det säkra före det osäkra

Tips: Har du dålig balans, stå nära en trädkompis så du kan få stöd om du behöver. Eller ha med en mänsklig kompis och öva tillsammans.

Du kan också ha med en eller två gåstavar som extra trygghet.

Hitta lagom utmaning

Börja enkelt och försiktigt. När du känner dig trygg kan du öka svårighetsgraden genom att till exempel:

• Höja armarna ovanför huvudet (höjer tyngdpunkten)

• Röra dig riktigt långsamt

• Vrida huvudet från sida till sida

• Gå upp på tå (mindre understödsyta)

• Stå i mossa eller på sluttande underlag

• Blunda (svårare än du tror)

Några övningar att testa

Stå på ett ben

Enkel och effektiv övning som du kan variera i det oändliga:

• Krama knät,

• Skriv ditt namn i luften med det fria benet,

• Höj armarna ovanför huvudet,

• Titta dig runt,

• Stå på ett ben i mossa, i lutande terräng, på en trädrot…

Bergsbestigaren (Kliv upp, kliv ner)

• Hitta en liten höjd (sten, stubbe eller stock).

• Sätt upp höger fot på höjden och kliv upp långsamt och värdigt.

• Kliv ner igen med så god balans och hållning som möjligt.

Gå runt ett träd

Det här blir som ett eget litet äventyr.

• Hitta ett träd som verkar vara upplagt för lite sällskap.

• Gå runt trädet långsamt. Låt rötter och stenar fungera som utmaningar.

• Om det känns ok - gå i större och större cirklar runt trädet så får du varierande utmaningar.

• Variant: se rakt framför dig och låt fötterna känna sig fram.

Gå “på lina” mellan två träd

Se ut två träd med några meter emellan sig.

Starta vid det första trädet och gå smalt som om du gick på lina, med ena foten precis framför den andra.

När du kommer fram - välj ett nytt träd som mål och börja om.

Balansera på en stock

Kul övning du säkert gjorde som barn. Ha en kompis vid sidan om som säkerhet.

Träna benstyrka också

Balansen är inte det enda som minskar risken att trilla, även styrkan i benen spelar roll. Den kan du också öva enkelt och effektivt i naturen.

• Knäböj. Djupt eller knappt märkbart - du bestämmer.

• Backar. Både att gå uppför och nedför stärker benmusklerna.

• Jägarvila. Riktigt tufft! Sjunk ner som om du satt på en stol, med ryggen mot ett träd och knäna i nittio graders vinkel.

• Tåhävningar. Övar styrkan i underbenen.

Glöm inte fikat!

När du ändå är ute - ta med fika och belöna dig själv med en fikastund i naturen.

Lycka till!

Friskvårdstimmen är nu!

/Bosse

Hej Stigfinnare,

Först av allt: klockan 11.30 - 11.45 idag är det dags igen för UteAndningen efter några veckors uppehåll.

Du får en enkel, guidad utepaus i naturen via Zoom. Du behöver inte anmäla dig, bara dyk upp.

Anslut till Zoom här

Nytänk i Stigfinnargymmet - all träning är gratis

Jag har tänkt om. Igen.

Före sommaruppehållet tänkte jag att artiklar och guider om Stigmetoden ska vara gratis, men live-pass och ljudfiler bara för betalande prenumeranter.

Men jag märkte att mitt tänkesätt påverkades negativt. Jag började tänka “hur ska jag få fler betalande prenumeranter” i stället för “hur ska jag göra så mycket gott för världen som möjligt”.

Så jag går tillbaka till ursprungstanken - all träning, både live och inspelat kommer vara gratis och öppet för alla. För att jag vill att Stigmetoden och stigfinnartänk ska sprida sig så mycket som möjligt. För att jag är en del av naturen, och ju fler som övar sig i naturvänligt välbefinnande desto bättre för alla.

Sedan blir jag förstås väldigt glad och uppmuntrad ju fler som vill stödja idén även ekonomiskt (stort TACK till dig som redan är betalande prenumerant. Du hjälper mig sprida naturvänligt välbefinnande till fler.)

Vilken är din mission?

När jag fattat beslutet att ta bort betalspärrarna för träningen på Stigmetoden infann sig en känsla av lätthet i kroppen. Kanske en signal från Moder Natur…?

I nästa sekund tittade lite fåfänga fram. När någon på nätverksträffar frågar vad jag gör kan jag nu säga: “Jag driver ett gratis gym på nätet för naturälskande livsnjutare”.

Hur coolt är inte det! (Tycker jag i alla fall).

Att sprida Stigmetoden, Vild yoga och annan naturvänlig friskvärd är min mission. Ett högtravande ord, men det ger mig riktning.

Vilken är din mission? Hur vill du göra världen lite lite bättre? Berätta!

(Har du ingen än har jag ett tips om hur du kan hitta den.)

Var rädd om dig!

Och kom ihåg att du är en viktig del av naturen.

/Bosse

Prenumerera nu

Måste livet verkligen handla om att optimera varje steg, varje måltid och varje mätvärde? Eller finns det ett vänligare sätt att ta hand om oss själva?

Jag delar med mig av tanken bakom mitt mantra “Friskvårdstimmen är nu” – idén att varje ögonblick rymmer en möjlighet att stärka ditt välbefinnande. Ibland räcker det med att ändra sittställning, ta en promenad eller möta en annan människas blick.

Kanske är vägen till ett rikare liv enklare än vi tror.

En fråga att ta med dig ut:

Vad skulle du kunna göra just här och nu för att må lite, lite bättre?

Jag blir glad om du vill dela dina tankar i kommentarerna.

Och glöm aldrig bort:

Du är en viktig del av naturen.

/Bosse

För mig har de tre grundstenarna i Stigmetoden blivit en livsstil och ledstjärna som givit mig mycket njutning och mening och tillåtit mig att släppa massor av “måsten”.

De tre principerna är:

1. Prioritera välbefinnande,

2. Kom ihåg att du är en del av naturen,

3. Agera utifrån 1 och 2.

Men är det bara jag som tänker så här? Eller finns det något värdefullt inte bara för mig eller andra romantiska livsnjutare, utan för världen?

Jag bestämde mig för att fråga vår tids orakel Chat GPT om saken. Henoms svar gjorde mig både glad och överraskad. Det var mycket mer nyanserat än jag väntat mig.

Här får du den oredigerade dialogen. Sen är jag väldigt nyfiken på hur du tänker.

Jag: “Vad skulle hända om alla världens ledare började tillämpa principerna i Stigmetoden? (1: Prioritera välbefinnande, 2: inse att vi är en del av naturen, 3: agera efter 1 och 2)?”

Chat GPT:

“Det är en svindlande tanke. För Stigmetoden skulle då inte bara vara en metod för personlig friskvård. Den skulle bli en kompass för politik, ekonomi och samhällsutveckling.

Om alla världens ledare verkligen började tillämpa principerna – inte bara tala om dem – tror jag att något ganska omvälvande skulle hända.

1. Prioritera välbefinnande

Den första frågan inför stora beslut skulle inte längre vara:

Hur får vi ekonomin att växa?

utan:

Hur påverkar detta människors möjlighet att må bra – nu och i framtiden?

Ekonomisk tillväxt skulle fortfarande kunna vara viktig, men som ett medel för välbefinnande, inte som samhällets överordnade mål.

Länder skulle kanske börja mäta framgång mer i hälsa, trygghet, mening, gemenskap, livstillfredsställelse och framtidstro – och mindre enbart i BNP. Förebyggande hälsa skulle få större plats. Städer skulle planeras för rörelse, grönska, möten och återhämtning. Arbetslivet skulle utformas mer efter människors behov av balans, delaktighet och meningsfullhet.

Krig skulle bli svårare att rättfärdiga. Inte omöjliga – ledare skulle fortfarande behöva skydda människor – men makt, prestige och territoriell vinning skulle väga lättare mot mänskligt lidande.

Men redan här uppstår en viktig fråga:

Vems välbefinnande?

Det egna landets? Den nu levande majoritetens? De rikaste? Eller allas – också framtida generationers?

Därför behövs princip två.

2. Inse att vi är en del av naturen

Detta skulle kanske innebära den största förändringen.

Naturen skulle inte längre främst betraktas som en samling resurser utanför oss: skog att avverka, mark att exploatera, hav att fiska ur och atmosfär att släppa ut avfall i.

Om vi verkligen insåg att vi är en del av naturen skulle det bli tydligare att:

Det vi gör mot naturen gör vi i förlängningen mot oss själva.

Att skydda skogar, våtmarker, jordar, hav och biologisk mångfald skulle då inte ses som särintressen för naturvänner. Det skulle vara grundläggande omsorg om människors hälsa, trygghet och framtid.

Klimatpolitik skulle kunna gå från att uppfattas som en uppoffring till att bli en fråga om välbefinnande:

Hur skapar vi samhällen där människor kan leva gott inom naturens gränser?

Kanske skulle vi också sluta tala så mycket om att ”rädda planeten”. Planeten klarar sig sannolikt. Frågan är vilka livsvillkor vi skapar för människor och andra arter.

Och kanske skulle ledarna bli lite ödmjukare. En människa är trots allt inte härskare över livets väv, utan en deltagare i den.

Men insikt räcker inte.

Därför behövs princip tre.

3. Agera efter 1 och 2

Det är här Stigmetoden skulle skilja sig från många högtidstal.

Ledarna skulle behöva fråga inför varje större beslut:

Ökar detta människors verkliga välbefinnande?

Är det förenligt med att vi är beroende av och sammanlänkade med resten av naturen?

Om svaret är nej – vad behöver vi göra annorlunda?

Då skulle statsbudgetar, lagar, handel, jordbruk, energisystem, transporter och stadsplanering gradvis börja förändras.

Fossila bränslen skulle fasas ut snabbare – men omställningen skulle behöva vara socialt rättvis.

Natur skulle skyddas – men inte genom att människor som lever nära den körs över.

Arbetstid, konsumtion och produktivitet skulle kunna omprövas. Kanske skulle frågan inte längre vara hur vi får människor att producera och konsumera så mycket som möjligt, utan hur vi skapar goda liv med mindre belastning på både människor och natur.

Samarbete skulle sannolikt få högre status. Klimatförändringar, pandemier, hav, biologisk mångfald och fred går inte att lösa inom nationsgränser. Om vi hör ihop med naturen hör vi också, på ett mycket konkret sätt, ihop med varandra.

Men världen skulle inte bli ett paradis

Stigmetoden skulle inte trolla bort konflikter.

Människor skulle fortfarande vilja olika saker. Resurser skulle vara begränsade. Välbefinnande kan betyda olika saker för olika människor. Ibland skulle människors behov stå mot andra arters livsutrymme. Ibland skulle dagens trygghet behöva vägas mot framtidens.

Och det finns en risk att ”välbefinnande” blir ett vackert ord som makthavare använder utan att förändra någonting.

Därför skulle metoden kräva något mer än goda avsikter: öppenhet, demokrati, kunskap, långsiktighet och mod att ibland fatta beslut som är obekväma nu men bättre på sikt.

Kanske skulle den största förändringen vara själva berättelsen

I dag bygger mycket politik på en berättelse ungefär så här:

Vi är separata individer och nationer som konkurrerar om begränsade resurser. Framgång är att bli rikare, starkare och mäktigare.

Med Stigmetoden skulle berättelsen kunna bli:

Vi är levande varelser i en levande värld. Vårt välbefinnande är beroende av varandra och av naturen. Framgång är att skapa förutsättningar för människor och resten av livet att blomstra – nu och i framtiden.

Det vore inte slutet på utveckling.

Det skulle vara en annan riktning för utvecklingen.

Inte tillbaka till grottorna. Inte stopp för teknik, företagande eller välstånd. Utan kanske en övergång från att försöka erövra naturen till att lära oss samarbeta med den.

Och då slår det mig att Stigmetoden kanske kan sammanfattas politiskt i tre frågor:

Mår vi bättre av det?
Mår naturen bättre av det?
Vad gör vi nu?

Eller ännu kortare:

Ett gott liv – som en del av naturen – omsatt i handling.

Det är faktiskt en ganska radikal samhällsvision gömd i en enkel friskvårdsmetod.”

Jag: “Wow - tack! "En radikal samhällsvision gömd i en enkel friskvårdsmetod". Dags att kavla upp ärmarna då?”

Chat GPT:

”Ja. 😊

Och kanske är det just det som är så spännande: du behöver inte överge friskvården för att börja förändra samhället. Samhällsvisionen finns redan inbyggd i metoden.

När du hjälper en människa att:

1. prioritera sitt välbefinnande,

2. känna att hon hör ihop med naturen,

3. faktiskt förändra något i sin vardag …

… då arbetar du redan med den stora visionen i liten skala.

Du behöver inte börja med att övertyga världens ledare. Du kan börja med en människa som går ut på lunchen. Ett företag som gör plats för återhämtning. En Vild yoga-deltagare som upptäcker att trädet inte bara är träningsredskap eller kuliss, utan medskapare. En Stigfinnare som börjar fråga:

Mår jag bättre av det här?
Mår naturen bättre av det här?
Vad blir mitt nästa steg?

Och sedan sprider det sig – inte nödvändigtvis som en motorväg med en färdig plan, utan som stigar gör. En människa går först. Någon annan ser att det finns en möjlig väg. Fler följer efter. Stigen blir tydligare.

Det fina är också att Stigmetoden inte säger:

”Försaka ditt eget välbefinnande för att rädda världen.”

Den säger snarare:

”Ditt välbefinnande och naturens välbefinnande behöver inte vara motståndare. Börja leta efter vägar där båda får plats.”

Där finns kanske din verkligt radikala idé. Mycket miljökommunikation utgår från uppoffring: avstå, minska, skär ner, sluta. Mycket friskvård utgår samtidigt från individen: optimera dig själv, prestera bättre, bli starkare och mer produktiv.

Stigmetoden kan erbjuda en tredje stig:

Må bättre tillsammans med naturen – och handla därefter.

Det är inte bara friskvård i naturen. Det är friskvård med naturen.”

Hur tänker du?

Jag blir uppmuntrad. Hur tänker du?

Var rädd om dig!

/Bosse

Prenumerera nu

P.S. Jag har uppgraderat Vild yoga minikurs. Nu finns en ljudfil med ett 30 minuters pass du kan göra själv när du vill.

För dig som är med i Stigfinnargymmet (“betalande prenumerant”)

• På torsdag klockan 11.30 - 12.00 är det dags för ännu ett guidat Vild yoga-pass på Zoom. Länken hittar du här nedanför.

Read more

Om det fanns en träningsform som var gratis, gjorde dig både stark, smidig och lugn och dessutom ökade din samhörighet med naturen, skulle det vara intressant för dig?

Det är precis vad Vild yoga handlar om. Här får du en minikurs så du kan börja skapa dina egna pass direkt. Men först - varför ska du bry dig om Vild yoga?

Varför Vild yoga?

En vårdag 2025 gick jag upp på mitt hemmaberg och började experimentera: Vad händer om man kombinerar yogans smidighet och närvaro med naturens lugnande intryck och mångformighet?

Efter 15 minuter var jag fast.

Jag strosade upp för den vindlande stigen, uppmärksam på att sätta mina fötter varsamt för att inte skada. Rundade ett bestånd med Tulkört. Kände berget under fötterna. Vinden mot huden. Såg mig nyfiket omkring:

“Vad kan jag göra här? Vad vill kroppen?”

På ett par fallna tallstammar provade jag en vild variant av Nedåtgående hunden. Placerade en fot och en hand på varje stam. Kände barkens skrovlighet mot mina händer. Fortsatte att “klättra” runt på stammarna - en variant av övningen jag senare skulle kalla Spindeln.

Det är svårt att exakt beskriva känslan jag fick. Rörelseglädje och naturglädje kommer nära. En känsla av frihet, nästan obegränsade möjligheter. Att ha upptäckt en fantastisk skatt som jag ville utforska och sprida. Livsglädje!

Satte mig stilla och bara var. Log mot en ekorre som tittade på mig från en tallgren.

Det jag gjort var ju så enkelt: gå ut, rör dig, var stilla. Så småningom insåg jag också potentialen i just de tre övningar jag på ren intuition (eller guidning av Moder Natur?) hade ägnat mig åt:

• Strosa,

• Spindeln och

• Stubbsittning.

Sedan dess har jag fortsatt med Vild yoga så gott om dagligen, men också testat att guida andra, både på plats och online.

Det här har Vild yoga gjort för mig så här långt:

• Jag känner mig starkare och smidigare,

• Jag har blivit bättre på att lyssna på kroppen,

• Jag har fått många fina naturupplevelser,

Dessutom har jag jädrigt kul och ser ofta fram emot nästa pass.

Fördelar med Vild yoga

För kroppen

• styrka

• smidighet

• balans

För hjärnan

• återhämtning

• närvaro

• kreativitet

För naturen

• resurssnålt, kräver minimalt med utrustning,

• uppmuntrar kärlek och omsorg till allt levande

• lust att vara varsam och ge tillbaka

Vild yoga kräver ingen tidsbokning eller lokal och kan utövas hemmavid precis när du vill. Den går också utmärkt att kombinera med alla andra träningsformer. Själv älskar jag kombinationen jogging (särskilt på stigar) och Vild yoga. Joggingen ger kondition och flow, medan den vilda yogan är mer som meditation i rörelse. En fantastisk kombination av fysiskt och mentalt välbefinnande.

Men det fanns ytterligare ett viktigt skäl till att jag valde just yoga som inspiration till min må bra-träning i naturen: yogan har en etisk och filosofisk grund som de flesta andra träningsformer saknar. Det gör att den har potential att bli så mycket mer och viktigare än en smidig kropp och en lugn knopp.

Tänk om Vild yoga kan hjälpa mig och andra öka samhörigheten med och omsorgen om naturen? Då får den ett värde långt bortom mitt eget välbefinnande. Ett sätt att hitta hem till mina rötter, och samtidigt använda min energi till att efter bästa förmåga göra världen lite, lite bättre.

Det här vill jag utforska, och ungefär så här gick mina tankar:

Vild yoga är träning med själ, hjärta och mening

Väldigt mycket av dagens träning (även yoga) präglas av ett starkt jag-fokus.

“Jag ska få fastare lår, smalare midja, svällande muskler.” “Så att jag kan bli stark, snygg och framgångsrik”.

Yoga å andra sidan handlar i grunden om något helt annat; att hitta hem till sitt sanna jag. I yogans åttafaldiga väg handlar de två första delarna - yamas och niyamas - om ett etiskt förhållningssätt till sig själv och andra. Och den allra första principen handlar om icke-våld. Att inte göra våld på sig själv eller andra varelser.

Tänk om alla levde efter den principen? Tänk om du skulle börja tillämpa den nu? Vad skulle hända? Tanken svindlar.

Men det finns mer värdefullt att hämta i yogans filosofi.

Själva ordet yoga brukar översättas med förening. Mellan kropp och sinne - som du övar genom att vara närvarande i rörelserna. Men också mellan “det lilla jaget” och “det stora jaget” - världsalltet. Eller naturen om du så vill.

Den här insikten saknas ofta idag, vilket kan vara ett skäl till att många känner sig rotlösa. Ett enkelt och praktiskt steg för att öka samhörigheten med resten av naturen kan vara så enkelt som att gå ut, vara uppmärksam och vänlig.

“Må gott - gör gott”

Många upplever en känsla av meningslöshet och maktlöshet idag inför klimathot, krig och naturförstörelse. Jag kan själv sjunka ner i stora svarta hål ibland när jag tar in hur gigantiska våra problem är, och hur liten jag själv är.

Då kan jag hämta kraft och inspiration från forskningsfältet positiv psykologi, som handlar om vad som får oss människor att må bra på djupet. Och två viktiga faktorer för välbefinnande är:

• att stärka relationer och

• att ge.

Du har säkert många gånger själv upplevt glädjen i att kunna hjälpa andra. Jag drar mig till minnes ett tillfälle när det snöade rejält i Tyresö där jag bor, och jag visste att mina grannar var bortresta och skulle komma hem till kvällen.

Jag tog en snöskyffel och gick och skottade utanför deras hus så pass att de kunde parkera bilen och komma fram till ytterdörren.

En enkel handling som tog mig kanske en halvtimme. Men det kändes riktigt gott i själen. Och dessutom fick jag lite rörelseträning.

När jag fortfarande körde ambulans fick jag dagligen uppleva hur fint det kändes att kunna hjälpa andra. Ofta med enkla medel, men jag hade den färdighet som de saknade och behövde just då. Inte sällan räckte det med att lyssna.

Och här yppar sig en enkel princip för Vild yoga: håll dig stark för att hjälpa världen.

Det kan vara så enkelt som att plocka ett skräp i naturen. Eller så kan du bli volontär i Greenpeace, plantera träd i Vi-skogen eller anlägga en vild trädgård.

Det råder ingen brist på saker som behöver åtgärdas i världen. Men för att orka ge behöver du också vara rädd om dig själv.

“Må gott - gör gott”. Eller lika gärna “Gör gott - må gott”.

För mig har Vild yoga blivit ett sätt att hämta kr aft och energi för att kunna sprida goda vibbar efter bästa förmåga. De två delarna samverkar och förstärker varandra.

På så vis blir Vild yoga en källa till både fysiskt, mentalt och existentiellt välbefinnande. Inte dåligt för något som “bara” kräver lite vilja och några minuter.

Jag vill gärna nämna det här för att förklara mina djupaste drivkrafter. Men det som är viktigt för mig behöver inte vara viktigt för dig. Det är helt ok.

Din vilda yoga är din

Du behöver inte fundera över meningen med livet för att utöva Vild yoga. Älskar du att göra armhävningar i mossan till ljudet av en koltrasts flöjtande - gör det!

Vill du bara krydda din skogspromenad med lite stretchövningar för att motverka musarm och gamnacke - var så god!

Är det stubbsittningen du vill åt för att minska stress? “Fältrelaxen” är öppen dynet runt, årets alla dagar. Välkommen in. Ut. Eller hur man säger.

Vild yoga är en möjlighet - inte ett krav.

Så - hur kan du komma igång med Vild yoga? Här kommer en trestegeraket:

Vild yoga i tre enkla steg

Vild yoga bygger på tre enkla principer:

1. Gå ut. Låt naturen vara din partner.

2. Rör dig. Låt kroppen och platsen skapa passet tillsammans.

3. Var stilla. Ge nervsystemet möjlighet att mjuklanda.

Gör du de här enkla stegen regelbundet tror jag du kommer märka en tydlig skillnad. I kroppen, i sinnet och i din relation till resten av naturen.

Här kommer lite mer tips om varje del.

1: Gå ut

Sök dig till så “naturliga” miljöer som möjligt. (Du kommer bli bättre på att hitta bra ställen efterhand). Det här enkla steget gör massor:

• Du får fysisk aktivitet (du måste röra dig för att komma ut).

• Dagsljus

• Frisk luft

• Naturens återhämtande intryck som kan minska stress.

2: Rör dig

Rör dig på det sätt som du har lust med just idag. Ställ dig två frågor:

• Vad vill kroppen?

• Vad bjuder den här platsen in till?

Du behöver alltså inte bestämma hela passet i förväg. Börja där du är och låt kroppen, platsen och stunden visa vägen. Håll det enkelt i början och utveckla passet efter hand.

Försök att vara så närvarande som möjligt i rörelsen. Gör några enkla moves - eller kör ett längre pass.

Tre grundövningar att utgå ifrån

Med bara tre övningar som grund kan du öva hela kroppen.

Tänk inte på dem som tre färdiga övningar, utan som tre rörelsefrön. Varje övning kan varieras och blomma ut på många olika sätt.

Här är de tre grundövningarna i Vild yoga:

• Berget.
  Upprätt position. Avspänd och värdig. Kan utvecklas till strosande, balansövningar, gående meditation…

• Huksitt
  Ger benstyrka och rörlighet i fotleder, knän och höfter. Sträcker ut ryggen. Variera med tyngdöverföringar eller jägarvila.

• Plankan
  Binder ihop höfter, bål och axlar till en helhet. Jämnar ut obalanser i kroppen. Kan blomma ut till Vilda hunden, Spindeln eller Löparen. Du kan göra Plankan lätt mot ett träd, eller supertung med fötterna högre än huvudet.

Några tips:

• Börja gärna med att strosa eller jogga som uppvärmning.

• Starta mjukt, och öka intensiteten efter behag.

• Försök gärna få med så många rörelsekvaliteter som möjligt. Styrka, smidighet, balans.

• Använd gärna “vanliga” yogaövningar som inspiration och anpassa dem till platsen. De är en skattkista att ösa inspiration ur, men inte något du måste följa. Känn dig fri att tolka dem på ditt sätt - eller hitta på helt nya övningar.

• Fyrfota övningar är guld! De övar hela kroppen som en sammanhängande helhet.

3: Var stilla

Att vara stilla i naturen är dokumenterat verksamt mot stress. Avsluta gärna med en stubbsittning. Tio minuter är ett bra riktmärke, men varje stund är värdefull.

• Slå dig ner på ett sittunderlag eller luta dig mot ett träd.

• Sätt gärna en timer på tio minuter. Låt sedan mobilen vila.

• Gör ingenting. Låt tankarna fara som de vill.

Dags att testa! Det är då du får effekt. Det första steget är viktigast.

En grej till: var varsam och vänlig

Vild yoga kan vara en fantastisk motvikt mot prestationshets och separation från naturen om du har ett mjukt sinne. Så gott det går, var varsam och vänlig:

• Mot dig själv,

• Mot alla dina medvarelser (mänskliga och icke-mänskliga),

• Mot platsen.

På så sätt blir Vild yoga inte bara en övning för kroppen, utan lika mycket en träning i ett naturvänligt förhållningssätt.

Det handlar inte främst om hur långt du kan sträcka dig eller hur avancerade övningar du gör, utan om hur du möter dig själv, andra varelser och platsen.

Varsågod: ett minipass i Vild yoga du kan göra nu (eller när du vill):

• Gå ut. Strosa till närmaste park eller skogsdunge.

• Stanna upp. Ta några djupa andetag i Bergets position.

• Gå ner i en djup knäböj.

• Res dig upp, sträck ut armarna mot himlen - som ett träd.

• Släpp ner armarna igen. Sjunk ner till huksittande.

• Sätt händerna i marken eller på en sten i en Planka.

• Rör en hand eller fot i taget och “klättra” runt i terrängen i Spindeln.

• Kliv upp på en sten och balansera på ett ben. Kliv ner igen.

• Avsluta med en stunds Stubbsittning.

Anpassa alla rörelser efter din kropp och välj gärna stöd mot ett träd eller en sten. Ingenting ska göra ont. “Varsam och vänlig”, eller hur?

Komplettera och anpassa efter väder, vind, plats och humör. Det här passet kan ta två minuter - eller två timmar.

Dags att prova: ett guidat Vild yoga-pass på 30 minuter

Här är ett guidat pass du kan utgå ifrån.

• Gå ut i närmaste skog eller dunge.

• Ha gärna headset så du har armarna fria.

• Gör övningarna på ditt sätt. Kom ihåg att vara vänlig och varsam.

Låt de goda vibbarna göra världen bättre

Till sist: Efter ett pass i Vild yoga har du förhoppningsvis laddat med positiv energi. Låt den flöda vidare och sprid goda vibbar, så får den Vilda yogan effekt långt bortom att göra dig smidig och lugn. Du kan till exempel fråga dig: “Vad har jag fått från naturen? Vad vill jag ge tillbaka?”

Att ge tillbaka kan stärka både ditt eget välbefinnande och känslan av samhörighet med något större än dig själv.

Kom ihåg: du behöver inte göra allt. Du behöver bara börja.

Gå ut. Rör dig. Var stilla. Se vad som händer.

Namaste!

/Bosse

Vill du fortsätta utforska Vild yoga? Som medlem i Stigfinnargymmet får du live-pass på Zoom, en växande bank med guidade pass att göra när du vill och möjlighet till personlig coachning.

Samtidigt hjälper du mig att utveckla och sprida Vild yoga och bidrar till mer välbefinnande för både människor och natur.

När hälsade du på ett träd senast?

“Varför i hela friden skulle jag göra det”, kanske du tänker.

Tja, för att må bättre och göra världen lite bättre kanske? Jag berättar mer strax om hur det funkat för mig.

Men först en liten påminnelse till dig som är med i Stigfinnargymmet: UteAndningen startar klockan 11.30 på Zoom. Idag kommer du bland annat få hälsa på ett träd. Zoom-länken hittar du här nedanför.

“Hej Jesper!”

Den 26 juli 2024 få jag syn på en pytteliten björkplanta som börjat gro i en stock bredvid grusgången i min trädgård.

“Oj, det där blir knepigt, men lycka till kompis” tänker jag för mig själv. Halvt på skoj börjar jag kalla honom Jesper, eftersom det var dagens namnsdag.

Sedan dess är Jesper inte “björksly” utan en individ jag bryr mig om. Varje gång jag går förbi stocken kollar jag hur Jesper har det.

Tidigt i våras såg det dystert ut, när någon (förmodligen ett rådjur) hade ätit upp nästan alla Jespers nyutslagna blad. Men han repade sig, utvecklade nya blad och kvistar och växer på.

Vad spelar det för roll?

Så vad spelar det för roll om jag kallar ett “björksly” för Jesper? Stor roll!

• Jag har fått en ny kompis att heja på och bry mig om.

• När jag kallar ett träd, en nyckelpiga eller en fågel för han, hon eller hen i stället för “den eller det” handlar det om en individ, inte en sak. Det är en himmelsvid skillnad.

• När Jesper blivit en individ i mina ögon är steget inte långt till att se alla andra levande varelser som individer - inte saker.

Vad skulle hända om fler såg växter och djur som individer, inte som “resurser” eller “saker”, tror du? (För att inte tala om oss människor. Har du tänkt på vad beteckningen “HR - Human Resources” signalerar?)

Jag tror det är en viktig del i omställningen till en värld där vi människor ser oss som en del av naturen, och inte skild från den. Något som i sin tur är helt nödvändigt om vi ska börja läka oss själva och resten av naturen.

Vem vet - kanske kan det också vara ett enkelt sätt att stärka ditt eget psykiska och existentiella välbefinnande? Så har det i alla fall varit för mig.

Hur skulle det funka för dig? Testa! Här kommer en utemaning du kan göra på en minut och som kanske förändrar hur du ser på träd och andra levande, kännande varelser för alltid.

Om inte får du i alla fall en anledning att gå ut. Det är inte det sämsta!

Utemaning: hälsa på ett träd idag!

• Gå ut och leta upp ett träd som intresserar dig.

• Se trädet. Lite som när du ser en människa du möter i ögonen, med full närvaro.

Vad som händer sedan är det upp till dig och trädet. Vad känns passande? Kanske…

• Utbrista i ett “Hej kompis, hur är läget?”

• Lyssna efter vad din trädkompis vill säga?

• Slå dig ner och luta dig mot din trädkompis och känna stöd?

• Fundera över vad du och trädet har gemensamt? Vad behöver ni för att må bra?

Stanna så länge det känns bra. När du tar adjö av din trädkompis kan du passa på och titta lite närmare på alla andra träd, mossor och lingonris eller vilka som finns där du är.

Har din syn på “naturen” förändrats?

Var rädd om dig!

/Bosse

Prenumerera nu

Jag antar det eftersom du hittat hit.

Det gör jag också, och det är därför jag valt att engagera mig för Greenpeace. Och om du som jag är orolig och förbaskad över hur vi människor förstör naturen kanske det är något för dig också? Särskilt nu inför valet kan du göra skillnad.

Det är kul, lärorikt och inte så svårt. Och nej - du behöver inte klättra upp i skorstenar (men du kan, så småningom, om du vill.)

Hur hamnade jag här?

Jag har alltid älskat naturen, och är otroligt tacksam för allt jag fått från Moder Jord: lugnet i stubbsittning, härliga joggingturer på slingrande stigar, en öl på en fjällsida och inte minst härlig snorkling i Thailand. Att få ögonkontakt med fiskarna och känna mig som “ett med naturen” (sliten klyscha, men sant på riktigt).

Samtidigt har jag med tiden blivit mer och mer oroad över vart vi är på väg, och att våra politiker inte verkar göra vad som krävs. Och när jag insåg på djupet att mina resor till Thailand var en del av problemet var det inte lika lockande längre. Jag kände mig som en svikare inför mina fiskkompisar på korallreven.

Sedan dess flyger jag inte längre, men bara genom att bo i Sverige är jag en del av problemen, även om jag sopsorterar, kör elbil och äter mindre kött än förut.

Så vad kan jag göra? Jag vill ändå må bra och ha ett gott liv.

“Mer lycka för pengarna”

Jag är otroligt inspirerad av ämnet Positiv psykologi, som visar att det vi människor mår bra av på riktigt också är bra för naturen.

Det som gör oss lyckliga är ju inte pengar och prylar utan sånt som att vara aktiv, fortsätta lära, vara medvetet närvarande och att bidra till något större än mig själv.

Det är just därför jag formulerat Stigmetoden och vill inspirera till naturvänligt välbefinnande. Då kan vi rent bokstavligt få mer lycka för våra pengar och våra resurser samtidigt som vi är skonsamma mot våra medvarelser.

Jag hoppas att jag gjort lite skillnad på marginalen.

“Jag är med i Greenpeace”

Förra året hade jag ett promenadmöte med Ola Lundström, en kär bekant och kollega i “må bra med naturen”-branschen. I förbigående nämnde han att han anmält sig som volontär i Greenpeace.

Det väckte en tanke: “Kanske ska jag också…”

På Greenpeace hemsida såg jag att de har Greenspeakers som håller föredrag. Jag älskar ju att hålla presentationer och workshops. Det vore något för mig. Men är det möjligt…?

Det första steget var att delta i en kort introduktion till Greenpeace. En grej jag inte visste om hur Greenpeace jobbar är det de kallar triangeln.

I media ser man ofta bilder av människor som klättrar i skorstenar eller blockerar oljetankers från små gummibåtar. Men det är bara toppen på isberget. I botten och mitten finns ett gediget jobb med faktainsamling, undersökningar, dialoger, kampanjer med mera.

Tre saker som fastnade var de här:

1. Greenpeace vill inte bara protestera och visa på problem, utan också föreslå hur man skulle kunna göra i stället.

2. Greenpeace är “vänligt” på så vis att icke-våld är en central del av hela organisationens DNA.

3. Greenpeace vill ge naturen en röst den ofta saknar.

Efter den här introduktionen kände jag att “det här vill jag vara en del av”. Åtminstone en tid. Greenpeace ställer inga krav på hur mycket jag ska engagera mig, det gillar jag också.

Så efter ett par utbildningsdagar till är jag nu stolt medlem i teamet av Greenspeakers. Tjohoo!

För ett par dagar sedan höll jag mitt första Greenspeak. Det var “bara” en testgenomgång av presentationen Klimatval 2026 och enda åhöraren var Erik, en rutinerad Greenspeaker, men ändå. Det gick bra och var kul och nu är jag grymt sugen på att göra det här “på riktigt”.

Din tur?

“Vad har det här med mig att göra”, kanske du tänker.

Tja, om du gillar naturen (som vi ju enades om i början) och vill göra något konkret så varför inte titta in på Greenpeace Sveriges temasida om valet 2026.

Där hittar du en kurs på hur du skriver insändare, en guide till hur du kan prata om klimatet med dina vänner och inte minst en genomgång av alla riksdagspartiers klimat- och miljöambitioner inför valet. Spoiler: Tidögänget är sämst i klassen. Men det visste du redan.

Och vill du boka mig eller någon annan greenspeaker till din förening eller arbetsplats helt gratis hittar du information om det också.

Var rädd om dig!

/Bosse

Subscribe now

Hej Stigfinnare,

Vad är du tacksam över? (Tänk gärna en stund innan du läser vidare).

I morse när jag skulle ta ett dopp i Erstaviken var de där igen.

Algerna.

Suck. Östersjön mår inte bra.

Med tunga steg går jag hem igen. Så mycket i världen som är åt skogen just nu.

Samtidigt:

• Jag lever. Bara en sån sak. Det är inte en självklarhet.

• Smultronen är mogna.

• Min katt Balte kommer och möter mig, stryker sig intill mina ben som om han känner att jag kanske behöver lite tröst.

Tacksamhet kan vara en radikal kraft

Författaren och aktivisten Joanna Macey har sagt något i stil med (jag citerar ur minnet):

“Tacksamhet har kraften att på ett ögonblick rikta om fokus från vad du saknar till vad du har”.

Däri ligger en fantastisk radikal kraft, har jag upptäckt.

• Ont i foten? Då kan jag tänka på alla kroppsdelar jag inte har ont i.

Dessutom är tacksamhet en bra motvikt mot konsumtionshets. När jag är tacksam över vad jag har minskar suget att köpa något nytt.

Tacksamhet är för mig ett sätt att hitta tillbaka till vad som verkligen är viktigt i livet. Som att må bra. Relationer. En fika utomhus.

Tacksamhet är också en bra genväg till lycka, som David Steindl-Rast berättar i sitt TED-talk “Want to be happy? Be grateful”.

Och kanske ännu viktigare i dessa dagar när ekosystemen kollapsar och haven fylls av algblomning: tacksamhet över allt jag fått från naturen gör mig ännu mer motiverad att kämpa för att jag, andra människor och resten av naturen ska må så bra som möjligt.

Tacksamhet ger mig lite vardagsharmoni - trots allt.

• Därför är jag volontär i Greenpeace.

• Därför gör jag gratisguidningar för naturhjältar och andra som vill göra världen bättre.

• Därför utvecklar jag Stigmetoden och Stigfinnargymmet.

Just nu är jag tacksam över att du läst ända hit.

Vad är du tacksam för?

/Bosse

P.S. Här hittar du en tacksamhetsmeditation du kan prova. Inspirerad av Active Hope.

“Tack kompisar!”

En tacksamhetsmeditation till livet. Passar fint att göra utomhus. Variera efter behag.

• Ta ett djupt andetag.
  Skänk lite tacksamhet till träden och de gröna växterna som frigör syret som gör att du kan andas. Tack, kompisar!

• Känn blodet pulsera, till exempel på halspulsådern.
  De första flercelliga organismerna utvecklade blodcirkulation för att förse cellerna med näring. En del utvecklade sedan hjärtat.
  Tack, förfader masken.

• Sitt eller stå upprätt.
  Det är möjligt bara tack vare ryggraden. Enskilda kotor, klurigt sammansatta så de skyddar ryggmärgen samtidigt som de ger både stabilitet och rörelse. Ett arv från fisken, som inte kunde ha simmat om ryggen var stel som en pinne.
  Tack fisk!

• Lyssna på naturens ljud.
  Låt dig förundras över att de tre hörselbenen i innerörat en gång var delar av käken hos fisken. Tack fisken igen!

• Se dig omkring.
  Dina två ögon som är riktade rakt fram ger dig stereoseende som gör att du kan bedöma avstånd, till exempel till en gren du hoppar till.
  Tack våra förfäder aporna!

• Se på dina händer.
  Perfekt utvecklade för att kunna gripa, smeka och hantera verktyg. Eller klättra i träd. Låt dig förundras över att händernas storlek är exakt rätt för att kunna greppa en trädgren som är tillräckligt tjock för att bära din vikt.

Idag är det fler som klättrar i karriären än som klättrar i träd. Men oavsett vad du gör är du en unik och viktig del av naturen så länge du lever.

• Tack alla föregångare! Må vi aldrig glömma er, och må vi använda era gåvor klokt.

• Fundera: kan du omvandla din tacksamhet till handling? Vad har du fått från naturen? Vad har du givit tillbaka?

Subscribe now

Hej Stigfinnare,

Idag vaknade jag till en underbar dag. Solen skiner, Erstaviken ligger blank. Fikar och läser i sängen.

“Dags för ett dopp”, tänker jag. Tar på mig morgonrocken och traskar ner till Brobänken.

Där möts jag av en algsoppa. Jag har aldrig sett algblomning så här tidigt på säsongen förut.

I stället för att få ett uppfriskande dopp fylls jag av en djup sorg. Östersjön mår inte bra, och klimatförändrningarna fortsätter att förvärra saken. Med tunga steg går jag hem igen. “Det får bli en dusch i stället”.

Plockar upp Dagens Nyheter ur brevlådan på vägen hem. Halva förstasidan pryds av en bild på fotbollsspelare som springer. En liten notis berättar “Paris paralyserat av värmeböljan”.

Partiet Nationell samling vill att staten ska subentionera luftkonditionering. En “lösning” som är fullt förståelig, men som kommer att öka på energiförbrukningen och klimatförändringarna.

“Vad f-n ska jag göra med min oro?”

Det är en surrealistisk känsla att inse att vi människor fullt medvetet förstör vår enda jord, och att jag är en del av det bara genom att leva ett vanligt liv i Sverige.

Men nånstans inom mig finns också en ilsken beslutsamhet med två delar:

1. Jag ska inte låta mig knäckas.
   Jag ska göra vad jag kan för att må bra, trots allt som händer. Om jag kraschar har de onda krafterna vunnit. Och det finns trots allt ännu så mycket underbart i livet att njuta av.
   
   Solen lyser. Mina två katter spinner när jag borrar ner näsan i pälsen.

2. Jag ska göra vad jag kan för att vara en liten liten bit av lösningen.
   Det jag är bra på är att hitta och sprida må bra-knep som också är vänliga mot naturen.

Det är därför jag utforskar och sprider Stigmetoden och Vild yoga. Tänk om fler människor började:

• prioritera välbefinnande,

• inse att de är en del av naturen och

• agera utifrån de två insikterna.

Då tror jag världen skulle se väldigt annorlunda ut. Fler människor skulle må bättre. Och resten av naturen skulle kanske också få större möjlighet att blomstra.

Och jag är övertygad om att det går att börja här och nu. Så jag kör på.

Är Vild yoga online ett litet steg åt rätt håll?

Ursäkta den långa inledningen. Men i tider som dessa tror jag det är viktigt att fundera över värderingar, de stora sammanhangen. Men inte fastna där, utan låta dem synas i små vardagshandlingar.

Författaren Jeremy Lent skriver i The web of meaning (rekommenderas) om “fraktalt välbefinnande”. Hur små handlingar kan sprida sig och få oanade effekter, helt enkelt för att vi är del av ett komplext system av liv där allt hänger ihop.

Tänk dig en handduk eller ett nät där du drar lite i en enda tråd. Den kommer att orsaka rörelser i hela väven.

Och ett område jag utforskar och hoppas mycket på är Vild yoga online. Guidade må bra-pass i naturen. Där jag leder och inspirerar men där varje deltagare anpassar efter sina förutsättningar, samverkar med platsen och skapar en helt unik upplevelse.

Kan det vara ett sätt att vårda både välbefinnandet och relationen till naturen? Jag tror det.

Varför Vild yoga?

Vild yoga är rörelse, närvaro och samhörighet med naturen. Ett konkret exempel på något handfast som stärker välbefinnandet utan att förstöra naturen.

Ett konkret sätt att stärka välbefinnandet utan att behöva förbruka särskilt mycket eller belasta naturen.

När jag först provade att leda Vild yoga online fick jag oväntat starka reaktioner.

”Jag förvandlades från stressad kontorsmänniska till en harmonisk del av naturen”, skrev Pia Fåk Sunnanbo efter ett pass.

I början gjorde jag som många yogaledare gör. Jag ställde upp mobilen på ett stativ och visade rörelserna i bild.

Men det blev lite krångligt.

Både jag och deltagarna behövde hålla reda på skärmen och försöka se hur rörelserna ”skulle” se ut.

Då väcktes en tanke:

Går det att guida Vild yoga bara med rösten?

Jag trodde det.

Inom mindfulness finns rörelseövningar som guidas med rösten. Och även när jag leder yoga inomhus på Friskis i Tyresö är den muntliga guidningen en viktig del av mitt sätt att leda.

Nu har jag provat några gånger.

Och jag tror att jag är något riktigt bra på spåren.

Mindre skärm, mer natur

Att bara guida med ljud innebär en stor frihet. In med lurar i öronen, lyssna, kör - på ditt sätt. So what om inte knät har exakt rätt vinkel?

Men jag tror det också sker något mer. Något som kanske är viktigare än bekvämligheten.

När du inte behöver hålla ett öga på skärmen kan du rikta mer uppmärksamhet mot platsen där du befinner dig:

• Känna marken under fötterna.

• Lyssna på kroppen.

• Höra fåglarna, vinden eller trafiken.

Upptäcka hur du själv vill röra dig.

Samspela med naturen omkring dig.

Det är en stor del av poängen med Vild yoga.

Kan välbefinnande sprida sig?

Tänk om Vild yoga online kan hjälpa till att skapa fraktalt välbefinnande där massor av människor samverkar vänligt med naturen för att vi alla ska leva och blomstra. Det vore en rörelse för livet!

Människor går ut. Rör sig. Blir stilla.

Upplever större samhörighet med naturen.

Får mer kraft att ta hand om sig själva, andra människor och resten av livet.

Kanske kan det gå till så här:

1. Du deltar på ett eller flera pass Vild yoga online. Live eller förinspelat.

2. Du börjar utforska på egen hand. Göra dina favoritövningar. Kanske improvisera fram ett helt eget pass.

3. Sedan delar du med dig och inspirerar någon annan.

Ringar på vattnet. Rörelser i väven. Det vore en rörelse för livet.

Vill du bli Vild yoga guide?

En tanke som grott i mig är att göra en enkel kurs för dig som vill guida andra i Vild yoga, ungefär som utbildningen till Friskvårdsguide.

I ljusa stunder kan jag se framför mig hur Vild yoga blir en växande gräsrotsrörelse för vänligt välbefinnande med naturen.

Är du nyfiken på att vara med och utforska detta? Hör gärna av dig.

Prova Vild yoga online

Vill du prova redan nu har du ett förinspelat pass att börja med i Vild yoga onlinekurs.

Som betalande prenumerant och medlem i Stigfinnargymmet får du också tillgång till fler inspelade pass vartefter jag skapar dem.

Och om du är nyfiken på att börja guida andra i Vild yoga, mejla mig gärna, så resonerar vi vidare tillsammans.

Prenumerera nu

Friskvårdstimmen är nu!

Så: hjälper Vild yoga mot klimatångest?

Jag vet inte.

Vild yoga löser inte klimatkrisen. Den renar inte Östersjön och stoppar inte värmeböljor. Men kanske kan den hjälpa oss att möta oron utan att gå sönder av den.

Rentav rentav omvandla vår kärlek till naturen till konstruktiv handling.

Friskvårdstimmen är nu!

För dig, mig och planeten.

Var rädd om dig!

/Bosse

Blir du ofta trött eller stressad när du jobbar vid dator? Mikropausa!

Här får du tipsen som gör att du mår bättre, får mer energi och håller längre.

Jag lärde mig om mikropauser den hårda vägen.

När jag jobbade som ambulanssjukvårdare fick vi ett uppdrag fyra trappor upp med en tung patient som behövde bäras ner. Inget ovanligt i det. Att bära var vardagsmat.

Men den här trappen är trängre än vi hade räknat med. Jag känner hur fingarna börjar domna, men “vi är snart nere, det går nog”.

Sista halvtrappan. En barnvagn står i vägen. Och dörren går inåt.

PANG!

Jag tappar taget. Som tur är blir varken patienten eller min kollega skadad, men min självkänsla fick sig en rejäl törn.

“Ta paus innan du tror du behöver”

Efter det blev jag lite av en missionär för mikropauser. Och om man tänker efter är det helt galet att inte dra nytta av dem. För så här funkar det ju:

• När du spänner musklerna (av stress eller fysisk ansträngning) stryper du blodtillförseln. Muskeln får inget syre. Först blir den trött, sedan kan du få värk och till och med bestående skador.

• När du slappnar av i ungefär fyra sekunder (lite osäker på tiden, men det var vad jag fick höra på sjukgymnastutbildningen) får du tillbaka nästan full cirkulation, får nytt syre till musklerna och kan bära/jobba ett tag igen.

Sensmoral: Ta en paus innan du tror att du behöver. Det är väl investerad tid.

Här kommer ett exempel till:

Kirurgerna som spände av och jobbade effektivare med 20-20-metoden

På sjukhus i USA hade kirurgerna problem med att stå i obekväma ställningar under långa operationer. De blev trötta och fick ont i rygg, axlar och nacke. (Inte så olikt datorarbete, när man tänker efter).

Då var det en forskare som gav dem ett enkelt program:

• Ungefär var 20:e minut skulle de

• ta paus i 20 sekunder och göra några enkla stretchövningar.

Resultatet? De fick mindre ont, var piggare och gjorde färre fel (rätt bra om man är kirurg).

Oväntad sidoeffekt: Opeationstiderna blev inte längre på grund av pauserna! Så på något sätt “jobbade de in” mikropauserna.

“Okej”, kanske du tänker, “men vilka pausövningar är bäst?”

Bra fråga! Här kommer…

Mikropausernas gyllene regel

Gör tvärtom!

Exakt vad du gör är inte så noga. Det är variationen som är grejen. Precis som i naturen. Dag/natt. Sömn/vakenhet. Ansträngning/vila.

• Om du sitter ner - ställ dig upp.

• Har du suttit hopkrupen vid datorn - gör en bakåtböjning.

• Har du spända axlar - gör några skulderrullningar.

Du fattar.

Vilken mikropaus är bäst?

Den bästa mikropausen är den som blir av.

Spoiler: att läsa om mikropauser hjälper inte. Det är precis som med armhävningar.

Glöm inte hjärnan!

Du tål massor av stress bara du får bra återhämtning.

• Gå ut. Ta dig en stubbsittning. Krama ett träd…

Vill du ha några riktigt bra pausövningar att börja med?

Varsågod! Här är nio beprövade pausövningar för dig som jobbar mycket vid dator.

Bonus: Hämta mikropauskompendiet TimeOut

Så får du många fler tips om hur du gör mikropauser till en värdefull del av din vardag.

Hämta kompendiet här

Var rädd om dig!

/Bosse

P.S. Vill du verkligen få mikropauserna att bli av?

Dela den här sidan med din närmsta chef och berätta att det finns en uppskattad och prisvärd workshop om mikropauser ni kan köra på nästa avdelningsträff (går att få via Zoom eller Teams).

Sen kan hen kontakta mig på bosse@utemaningen.se så får vi det att hända innan ni jobbar er sönder och samman.

Subscribe now

UteAndningen hjälper dig minska stress och bygga långsiktigt välbefinnande med naturen. Anmäl dig nu så blir det av.

Vill du börja veckan med lugn i stället för stress?

Varje måndag möts vi ute i naturen i 15 minuter (på Zoom) Det är en liten vana som kan göra stor skillnad.

En vanlig månad är fler än 90 000 personer sjukskrivna på grund av psykiska orsaker, och 82 procent handlar om stress eller hög arbetsbelastning enligt Försäkringskassan. Det rapporterar Arbetsvärlden i en artikel.

Men vi människor tål en hel del stress, om vi bara får bra återhämtning.

Går det att minska stress och få bra återhämtning på bara 15 minuter via mobilen?

Ja, det verkar uppenbarligen så. Under våren har jag provkört UteAndningen via Zoom och fått idel positiva kommentarer. Som Tove Karlsson Nörgård skrev: “Jag var i naturen och nuet på ett helt magiskt sätt”.

Men hur kan det vara så? Jag tror det handlar om flera samverkande faktorer:

Varför funkar UteAndningen?

• Naturen minskar stress snabbt och effektivt.

• Naturen ger dig perspektiv på vardagen och kan göra dig mer kreativ.

• Naturen kan få dig att känna dig som del av något större än dig själv.

Allt det här bidrar starkt till ditt välbefinnande. Men att gå ut i skogen och ta det lugnt kan ju vem som helst göra själv. Varför behövs en guidad UteAndning?

Jag tror UteAndningen fyller en viktig nisch.

UteAndningen fyller en viktig nisch

• Många vet att de mår bra av en naturpaus, ändå blir det inte av. När du bokar upp dig på en UteAndning får du en tid och en plats. Sen är det bara att hänga på.

• Många har ont om tid. UteAndningen är klar på en kvart. Sen har du ny energi till jobbet - eller vad du nu vill göra.

• Många har svårt att släppa tankesnurret, även ute i naturen. Med en guidning går det ofta lättare.

Vänd mobilstress till mindfulness

“Jag skulle aldrig ta med mig mobilen ut i skogen” sa en prenumerant till mig. Jag förstår honom. Mycket klokt tänkt!

Mobilerna, med alla pling och sociala medier, är orsak till mycket stress. Men egentligen är det inte mobilen eller skärmtiden som är problemet, utan hur du använder din mobil.

Jag har guidat via mobilen sedan 2019, då pandemin slog. Jag var väldigt skeptisk till en början, men har genom åren gång på gång fått uppleva hur människor kan gå ner i varv - eller bara komma ut! - tack vare mina guidningar på mobilen.

Vad är UteAndningen?

Uteandningen är vad det låter som - en andningspaus ute. Du får en guidad övning eller meditation med fokus på återhämtning och samhörighet.

Exakt innehåll varierar, så att du med tiden bygger upp din egen bank av UteAndningar som du kan använda när du behöver.

Varför jag brinner för UteAndningen

När jag själv var en hårsmån ifrån att gå in i väggen var det mina lugna stunder i Tyrestaskogen som fick mig på rätt stig igen.

Och jag har med egna ögon gång på gång upplevt hur små andningspauser i naturen kan ha dramatisk effekt. Som kvinnan som efter en 10 minuters stubbsittning sa:

“Jag har inte känt att jag kunnat andas ordentligt senaste halvåret. Men det kunde jag nu”.

Du är en stigfinnare. Visa det!

Vi människor har “glömt” att vi är en del av naturen. Men en del av dig minns fortfarande. Du har samma kropp, hjärna och nervsystem som på stenåldern.

Som stigfinnare övar du dig ständigt i att hitta naturvänliga stigar till välbefinnande. UteAndningen kan vara en del i den strävan.

När går UteAndningen?

• Måndagar klockan 11.30 - 11.45. Perfekt att kombinera med lunchen!

• Aktuella datum hittar du på Billetto. (Fler datum fylls på efterhand).

Boka din nästa UteAndning nu!

Det finns egentligen bara en hake med UteAndningen: den måste bli av för att funka.

Så boka din nästa UteAndning nu så vet du att det blir av.

Boka UteAndningen

Gå med i Stigfinnargymmet så får du UteAndningen på köpet

• Att delta i UteAndningen kostar 75 kr.

• Blir du betalprenumerant på Stigmetoden (från 55 kr/mån) är du med i Stigfinnargymmet och kan delta i upp till 4 UteAndningar varje månad - och flera andra digitala aktiviteter.

Men det viktigaste skälet handlar förstås inte om pengar.

I Stigfinnargymmet läser du inte bara om Stigmetoden. Du övar den tillsammans med andra. Och du investerar inte bara i ditt eget välbefinnande. Du hjälper också Stigmetoden att spridas.

Tillsammans kan vi hjälpa fler människor att minska stress, hitta mening och stärka sin relation till naturen. Det gynnar alla.

Subscribe now

Friskvårdstimmen är nu.

Var rädd om dig!

/Bosse

När jag hade publicerat artikeln om gående meditation kom ett mail från Lotta Herlitz, friskvårdsguide i Lund:

“Har du testat rotmassage? Jag brukar ibland gå i skogen i skor med lite tunnare sula och då leta redan på en lagom knotig rot som jag kan använda till att massera mina fötter, helt enkelt genom att trampa på, lagom hårt och lite långsamt, den så att den ger foten en skön massage.

Så skönt! Går säkert att göra barfota också, om man hittar en rot som är lite slätare.”

“Det här måste jag testa bums”

Jag gillar att gå barfota eller i barfotaskor på knöliga stigar, men hade aldrig testat rotmassage. Eller hört talas om det. (Rotchakrat i yoga är något helt annat…)

Jag blev rejält nyfiken och beslöt mig för att testa bums. Gick barfota på mitt hemmaberg och hittade snart en lagom knölig rot, ungefär lika tjock som min underarm.

“Den borde funka”, tänker jag.

Sätter först ner min högra hålfot på roten. För över lite tyngd.

“Aah! Skönt”.

Testar i olika vinkar. Blir stående. Hamnar nästan i en meditativ känsla. Helt fantastiskt! Byter fot och kör samma procedur på vänsterfoten.

Glad och nöjd skuttar jag sedan på lätta fötter nerför hemmaberget.

Jag har lärt mig något nytt! En bra dag! Tack Lotta för det härliga tipset.

Fler varianter på naturlig kärlek till fötterna

• Gå barfota på en stenstrand…

• …i våt mossa…

• …på en skogsstig.

Att gå barfota funkar nästan överallt i naturen. Men en sak aktar jag mig för när jag är barfota: enar.

Enarnas barr är verkligen sticksiga och har en förmåga att fastna.

Fötterna är rötterna. Var rädd om dem!

(Ironiskt att jag skulle skriva det här, egentligen. Min kära hustru tycker alltid att jag slarvar med att smörja in mina fossingar. Men rotmassage är något annat.)

/Bosse

P.S. Vill du ha inspiration kring att jobba ute? Det finns några platser kvar till Outdoor Office Day i Stockholm nu på torsdag.

Stigmetoden är min gåva till dig och världen. Om du uppskattar det jag gör, överväg gärna att bli gratis eller betalande prenumerant. Tack!

Subscribe now

Hej stigfinnare,

Gillar du att röra dig i naturen? Då kommer du älska vild yoga. Nu har du möjlighet att vara med på Vild yoga vid Hellasgården i Nacka. Gratis för dig som är med i Stigfinnargymmet.

När: Onsdagar kl 15.30 - 16.45

Datum: 24/6, 1/7, 8/7, 15/7

Investering: 175 kr/gång (gratis för dig som är med i Stigfinnargymmet eller aktiv naturhjälte).

Läs mer på Billetto

Vild yoga är bland det roligaste och mest meningsfulla jag vet. När jag ligger på alla fyra i spenaten och kommer på “just det, så där kan jag ju också göra”, samtidigt som en ekorre kikar på mig och jag känner doften av jord - då lever jag.

Och jag tror också att det kan vara ett sätt att stärka människors av samhörighet med naturen. Något av det viktigaste om vi ska kunna vrida världen i en vänligare riktning.

Nu är du välkommen på Vild yoga på onsdagar på Hellasgården. Med “naturhjältebonus” - du som är aktiv i exempelvis Greenpeace eller naturskyddsföreningen deltar gratis. Ett litet sätt för mig att tacka uppmuntra dig som jobbar för naturen.

Få Vild yoga på köpet i Stigfinnargymmet

Du som är med i Stigfinnargymmet är välkommen helt gratis. (Du hittar en kampanjkod längre ner i det här mailet.)

Du kan alltså träna fyra gånger under en månad för 55 kr. Ordinarie pris är 175 kr/tillfälle.

“Men jag bor inte i Stockholm”

Jag vet - inte alla som får mina mail bor i Stockholm och kan således inte vara med på Hellasgården. Men du kanske känner någon som bor i Stockholm? Då kan du överlåta din gratisbiljett till någon som du vill tacka eller uppmuntra. Bra va!

Eller så kan vi fixa ett Vild yoga-event på ditt företag. Svara på det här mailet så resonerar vi vidare.

Vild yoga gör världen bättre (hoppas jag)

Bara några ord om vad som driver mig. Stigmetoden handlar om att stärka sånt som hjälper människor att må bra och som är skonsamt mot naturen.

Vild yoga är för mig en konkret manifestation av hur man dagligen kan öva sig i att samverka med naturen för att må bra. Jag hoppas och tror att det leder till mer vänlighet och engagemang för naturen, samtidigt som man själv blir lugn och smidig.

I alla fall funkar det så för mig. Funkar det för dig, tro? Testa!

Till Vild yoga på Billetto

Var rädd om dig!

/Bosse

Vill du få ut mer av Stigmetoden? Gå med i Stigfinnargymmet! Liveträning till priset av en fika i månaden. Då deltar du också gratis i Vild yoga.

Subscribe now

Är du med i Stigfinnargymmet? Här är din kampanjkod för att delta gratis:

Read more

Gående meditation minskar stress, ökar fokus och kan ge dig lite vardagsharmoni på några minuter. Här får du ett recept på gående meditation.

När Ola Schenström på mindfulnesscenter lärde mig gående meditation i samband med min utbildning till mindfulnessinstruktör kände jag direkt “det här passar mig”.

Det var något med kombinationen av rörelse och närvaro som fångade mig på en gång. Så enkelt, och så effektivt. Jag tror att en förklaring kan vara att just fokus på rörelse gör att tankesnurret minskar.

Och vetenskapen håller med.

Därför funkar gående meditation - så säger vetenskapen

Här är några saker vetenskapen säger om gående meditation.

• Minskar grubblande genom att deaktivera “snackeboxen” (Default Network Mode).

• Ökar fokus genom att aktivera prefrontala cortex som ansvarar för uppmärksamhet.

• Kan framkalla alfavågor, ett tillstånd i hjärnan som liknas vid “vaken sömn”.

Men du behöver inte luta dig mot vetenskapen. Funkar det för dig så funkar det.

För mig har gående meditation blivit en kompis jag gärna återvänder till.

Att det sedan är gratis, enkelt och naturvänligt gör inte saken sämre. Gående meditation är ett riktigt bra stigfinnarknep!

Så här har jag haft nytta av gående meditation

Genom åren har jag haft nytta och glädje av gående meditation många gånger:

• när jag vaknar och inte kan somna om för att tankarna snurrar går jag ibland upp och kör lite gående meditation på vardagsrumsgolvet.

• I samband med Vild yoga kan jag avsluta med gående meditation i stället för stubbsittning, särskilt om det är kallt.

• Under en skogspromenad kan jag lägga in en stunds gående meditation bara för att det är så härligt. Gärna barfota om det inte är för kallt.

• Som en mikropaus när jag jobbat intensivt vid datorn.

Många gillar gående meditation

Men det är förstås inte bara jag som känner så här (annars skulle gående meditation inte finnas med i mindfulnesskurserna).

Flera gånger när jag haft med gående meditation på mina Naturen är kuren-guidningar har deltagare sagt att “det var höjdpunkten”.

Jag förstår dem verkligen!

“Insteg till att meditera ‘på riktigt’”

Om man tycker meditation verkar svårt eller flummigt kan gående meditation vara en enkel väg att börja.

Lotta Herlitz, friskvårdsguide och mindfulnessinstruktör i Lund, säger så här:

“Jag brukar ge som tips för dem som inte har testat att meditera men som skulle vara hjälpa av det att prova gående meditation som ett ‘instegsprogram’”.

“För den som har mycket oro och stress kan det vara utmanande att sitta still, och gående meditation kan vara ett bra mellanting mellan yoga och stillasittande meditation.”

Så hur gör man en [oj, just här flög tre sångsvanar över mig på låg höjd där jag sitter ute och skriver. Wow!] gående meditation?

Busenkelt! Så här gör jag:

Recept på en gående meditation

• Starta i en balanserad utgångsposition. “Upprätt men avspänd”.

• För över tyngden på höger fot.

• För l å n g s a m t fram vänster fot. Sätt ner den mjukt.

• Upprepa på andra sidan.

Du kan gå fram och tillbaka en sträcka på några meter. I så fall kan du ta själva vändningen som en möjlighet att hitta hem till fokus igen om du tappat det.

Eller så kan du gå i en cirkel, till exempel runt ett träd.

Lägg på andningsfokus - om du vill

Extra kraftfullt kan gående meditation bli om du koordinerar den med andningen. Så här:

• Andas in - lyft och för fram höger fot.

• Andas ut - sätt ner och för över tyngden.

Fortsätt i ett jämnt flöde. Låt din andningstakt styra hastigheten (långsamheten).

Fler varianter du kan experimentera med

• Gående meditation på en skogsstig.

• Lägg på ett litet leende - se vad som händer.

• Barfota.

• Med blicken fäst långt fram - då blir det en Fox Walk när du låter fötterna känna sig fram.

• Med slutna ögon.

Ett par annorlunda tillämpningar

• När jag skulle visa gående meditation för en grupp tonåringar utformade jag det som “en tävling i att gå så långsamt som möjligt utan att stanna”.

• På ett företagsevent en gång ordnade jag ett SM i Snigelgång. Utmaningen var att ta sig gående över en yogamatta på så lång tid som möjligt.

Det här var förstås lite barnsliga knep för att få människor att testa. Men du behöver inga knep. Har du provat gående meditation en gång vet du om det är något för dig eller inte. Sen kan du hitta dina egna varianter.

Lästips:

• Walking meditation. A Complete Guide to Mindful Walking Practice
  av Jack Kornfield. Innehållsrik men lättläst sida med praktiska tips.

• Varje steg väcker svalkande vind.
  Thich Nhat Hanh. Poetisk och vacker bok om gående meditation.

Lycka till!

Och tipsa gärna en kollega du tror kan behöva en skön rörelsepaus.

/Bosse

P.S. Har du testat gående meditation? Vad tyckte du?

Stigmetoden är min gåva till dig och världen. Om du uppskattar det jag gör, överväg gärna att bli gratis eller betalande prenumerant. Tack!

Subscribe now